Med rätt planering kan solceller fungera som ett utmärkt och smart inslag i odlingslandskapet. I Sveriges första agrivoltaiska system är produktionsbortfallet noll samtidigt som en tredjedel av gårdens elbehov tillgodoses.

Första på våra breddgrader

Kärrbo Prästgård utanför Västerås ägs och drivs av familjen Berglund/Andersson. Gården ligger redan i framkant vad gäller hållbarhetsperspektiv. I många år har man odlat grönsaker utan kemikalier och konstgödsel, och man låter kor, får och hästar beta på åkrarna för att gynna både bindning av koldioxid och biologisk mångfald. 

Men nu har man tagit det hela ett steg längre genom att göra gården till Sveriges första agrivoltaiska solcellsystem, dvs att man låter solceller och odling samsas på samma yta. Längre söderut har metoden prövats, men aldrig på våra breddgrader. Att projektet skulle förverkligas var dock långt från självklart, enligt gårdens ägare Ulf Andersson.

– Bengt Stridh från universitet i Västerås frågade mig eftersom han kände mig från tidigare studiebesök på gården. Men familjen var kritisk mot förfulande grejer på marken och onödigt besvär med ett forskningsprojekt, säger Ulf Andersson.

Ett naturligt inslag 

Men Ulf Andersson gick vidare med projektet. Och nu är tongångarna på gården andra, och produktionsbortfallet från odlingarna noll. Det som gör det möjligt att samutnyttja marken mellan solceller och åkerbruk är att solcellspanelerna är placerade vertikalt, med solceller på båda sidor, och med tillräckligt utrymme mellan raderna. 

– Nu blir solparken snyggare för varje dag när det visar sig hur bra de är för miljön och ekonomin, säger Andersson.

Ulf Andersson menar att istället för stora solcellsparker vore det positivt om varje bondgård har solceller på några procent av sin gårds areal, så att landskapsbilden inte blir förstörd, utan mer som ett naturligt inslag på varje gård för en smart och hållbar framtid.

Men många traditionella bönder ser idag solceller som ett odlingshinder av den typ man kämpat mot i hundra år; likställt med diken, stenar, holmar, brunnar och el- och telestolpar.

– Men om du frågar mig kan inte det traditionella-moderna jordbruket klara framtidens krav på energieffektivitet, utsläpp av näring och växthusgaser samt biologisk mångfald. Det mångfasetterade och diversifierade jordbruket vinner framtidens hållbarhetstävling, säger Andersson.

Ett exempel från ett agrivoltaiskt system i Japan

En tredjedel av elförsörjningen

Kärrbo Prästgård klarar redan nu en tredjedel av sin elförsörjning från solcellerna, och man planerar för att bygga ut produktionen ytterligare för att bli helt självförsörjande på el. Av gårdens 100 hektar finns solceller idag på 0,1 hektar, och ambitionen framöver är 1-3 hektar. 

Men Anderssons visioner för framtidens jordbruk stannar inte där, utan han ser möjligheter att utnyttja överskottselproduktion till att tillverka vätgas, där varje gård inte bara blir självförsörjande på energi, men kan bli leverantör av vätgas.

– Alltså småskalig självförsörjande energiförsörjning till samhället utan behov av ledningar, säger han.

Niclas Malmberg