Det finns ett gammalt talesätt som säger att “En gång i livet behöver man en doktor, en advokat, en polis och en präst, men varje dag, tre gånger om dagen, behöver man en bonde.”

I en tesked jord finns det fler mikroorganismer än vad det finns människor på planeten (¹). Jord andas och pulserar med liv i ett oerhört komplext nätverk av biologisk mångfald som samverkar på mikroskopisk nivå för att upprätthålla det globala ekosystemet. Att bokstavligt talat varenda levande varelse i världen är direkt beroende av jorden vi går på är ett säkert antagande. Ändå dödar vi den långsamt.

Det standardiserade jordbruket är ett hopplock av olika mer eller mindre destruktiva metoder. Topp tre är plöjning, besprutning och konstgödsel. Plöjning innebär att man mekaniskt vänder upp jorden i syfte att lufta och luckra upp det övre jordlagret, få bort ogräs och vända ner näring inför nästa säsong. Det finns många fördelar med plöjning men idag är nackdelarna tyvärr överhängande. Kort sagt så handlar det om att jorden torkar ur, erosion ökar och det mikroskopiska ekosystemet i jorden sakta men säkert kollapsar (²). Besprutning och konstgödsling är separata kapitel i sig, men det krävs inte mycket för att lista ut att giftiga medel och onaturliga koncentrationer av näringsämnen har en negativ inverkan på mikroberna i marken. Kombinerar man alla tre metoder så får man ett bombsäkert recept på degraderande jordhälsa.

I takt med att jordbruket expanderar och destruktiva metoder effektiviseras så gör vi jorden mindre fertil, förvandlar mylla till damm och förändrar därmed mikroklimat så till den grad att vi producerar vår egen torka och skapar ökenspridning (³). En tredjedel av jordens yta har ökenspridning vilket påverkar människorna och det lokala klimatet (⁴). En tredjedel. Degraderingen pågår i en rasande takt och konsekvenserna hopar sig redan. Problemen om erosion, ökenspridning och minskande bördighet är så pass allvarliga, att vi som människor riskerar att göra matproduktion mycket svårt inom en relativt snar framtid. Värt att nämna är att ökenspridning leder till fattigdom, konflikt och eskalerar den redan allvarliga globala uppvärmningen. Det konventionella jordbruket är en av vår tids största problem – men det kan också vara en av våra effektivaste lösningar.

Allt vi gör påverkar naturen på ett eller annat sätt, det finns metoder som fokuserar på att nära den biologiska mångfalden i jorden, öka kapaciteten hos grödor att binda koldioxid och på så sätt även öka jordhälsa och bördighet i det långa loppet. Metoderna finns och praktiseras på flera håll; odla fler grödor på en åker, plöj mindre, sluta bespruta med skadliga ämnen, låt djupa rötter bildas, gödsla och kompostera frikostigt. Ett stabilt ekosystem leder till bördig jord, bördigare jord leder till produktivare växter, produktivare växter leder till ökad ekonomisk stabilitet för bönder och de tar dessutom upp och låter jorden lagra mer koldioxid, vilket vi desperat behöver.

1. 1. 1. https://extension.oregonstate.edu/news/secret-life-soil
      2.  (Tsiafouli et al, 2014) (Strohm, 2015) (de Graaf et al, 2019)
      3.  (Lobb, 2008) (Gabriels & Cornelis, 2006)
      4. https://www.un.org/press/en/2012/gaef3352.doc.htm

Mycket av den mark som vi förstört går att rädda om vi prioriterar att ställa om jordbruket så fort som möjligt. En stabil matproduktion är grundpelaren för fred, och fred är av yttersta vikt för att vi människor ska kunna ta varandra i händerna och lösa de problem som vi själva försatt oss i. Ett globalt skifte mot de nya jordbruksmetoderna är genomförbart och sker redan på flera ställen i europa.

Gör vi det så kan vi på kort tid binda det oerhört mycket koldioxid, stoppa ökenspridning, öka bördigheten och köpa oss tiden vi behöver för att ställa om resten av samhället innan det är försent. Klimatkrisen händer nu. Lösningar finns. Frågan är, vad väntar vi på?

Gry Fahlvik Loos