Titeln på den utredning som regeringens särskilda utredare Elisabeth Nilsson presenterade den 29 augusti är förvisso ”Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd”. Men ”gott” ska utläsas som mindre gott i relation till gällande starkare djurskydd, då ett av hennes förslag är att ta bort betesrätten för mjölkkor som hålls i lösdriftsstallar. 

Förslaget har mött mycket stark kritik. Bland annat konstaterarJordbruksverkets egen djurskyddschef Helena Elofsson i ett särskilt yttrande att det skulle sänka djurskyddet och att det är i otakt med utvecklingen inom EU. Särskilda yttranden har också lämnats av Gunnela Ståhle på Vi Konsumenter och Roger Pettersson på World Animal Protection.

Ståhle menar att utredningen domineras av vad producenterna vill, och inte vad djuren behöver. Pettersson avråder från att genomföra flera av förslagen med hänvisning till att djurskyddsaspekterna inte utretts. Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt pekar vidare på att förslaget går helt emot den svenska djurskyddslagen, som kräver att djurs välfärd ska främjas samt att de kan utföra sina naturliga beteenden.

Som i flera andra frågor har den svenska regeringen dessutom återigen hamnar i kollisionskurs med EU. Detta då förslaget om slopad betesrätt står i strid mot EU:s myndighet för livsmedelssäkerhets (EFSA) vetenskapliga rekommendation att mjölkkor ska få beta. 

Betesrätten är förstås främst en djurvälfärdsfråga. Men slopad betesrätt kommer också att leda till negativa konsekvenser för landskapet och den biologiska mångfalden. Utan beteskrav påskyndas utvecklingen mot färre och större mjölkföretag i Sverige, vilket i sin tur gör det svårare att nå miljömålet för biologisk mångfald. Även ur ett livsmedelsberedskapsperspektiv är det negativt med större men färre mjölkproducenter. 

Utredaren menar att man måste välja – försämrat djurskydd eller försämrad lönsamhet för mjölkproducenter. Världsnaturfonden WWF visar att det är en felaktig slutsats och ger i en kommentar till utredningen förslag som kan stärka mjölkföretagens ekonomi utan att sänka djurskyddet. WWF förslår bland annat att det införs en miljöersättning för vallodling (mjölkkornas vinterfoder), att miljöersättningen för naturbetesmarker höjs, och att jordbruksstöden som helhet ses över med målsättning att de ska gynna betesbaserad drift.

Utredningsförslaget bereds nu vidare inom regeringskansliet.