För att klara världens klimatmål i tid, så behövs ny politik och nya livsstilar, där vi slutar slösa och gör det lätt att välja rätt. Men trots att matens klimatpåverkan ensamt räcker för att spräcka världens klimatbudget, så menar nu svenska forskare vid Institutet för framtidsstudier (IFFS) att ny teknik kan vara tillräckligt för att klara matens miljömål, samtidigt som alla kan äta sig mätta med god näringsbalans.

Efter en genomgång av forskningslitteraturen ser forskarna den största potentialen i att utveckla hållbar mat som är så god och bra att människor vill äta den istället för kött. I andra hand att odla på höjden för att spara mark och vatten. I tredje hand C4-fotosyntes, dvs att med genmodifiering göra fotosyntesen i vissa grödor mer effektiv.

Alla dessa tre spår har ju mött invändningar, men skulle det fungera som forskarna räknar med, så kan världens matproduktion öka med cirka 50 procent till år 2100, och samtidigt hålla sig inom planetens gränser.

En teknologi som forskarna nämner utvecklas av det finska företaget Solar Foods, som använder bakterien Xanthobacter för att framställa ett protein som marknadsförs under namnet Solein. Bakterierna finns bland annat i havsmiljöer där värme från undervattensvulkaner frigör vätgas och syre genom att bryta ner vatten. Dessa bakterier har anpassat sig för att använda vätgasen som energikälla. Proteinet används redan idag i livsmedel som säljs, bland annat i Singapore.

Några centrala invändningar mot rapportens förslag är följande:

Både Solein och vertikal odling kräver mycket el, men om mänskligheten skulle ha ett överflöd av billig sol-el i framtiden, så lär inte det här vara det största problemet.

Hur nyttiga är köttsubstitut jämfört med kött? En nyanserad genomgång finns här.

En annan invändning är att det inte räcker att utveckla teknik som är bättre än dagens, den behöver också få global spridning i tid, vilket brukar gå trögt.

Vi har också i många artiklar här på Mat & Klimat lyft fram existerande lösningar för att öka produktionen, göra den mer hållbar, och minska matsvinnet. Dessa behöver inte stå i motsättning till ny teknik, men det är slående att vi så länge haft lågt hängande frukter som inte plockats. Bokstavligen.

Det finns ju heller ingen risk att vi gör för mycket, så länge det är kloka åtgärder. Vi vet ju inte exakt var planetens gränser går, och kan heller inte förutse om det kommer gå sämre på andra områden, så att vi behöver lyckas extra bra med maten för att klara miljömålen.

Ju mer vi gör, desto högre sannolikhet att vi totalt sett når våra mål snabbare, och desto fler människor, djur och ekosystem kan vi då hjälpa.

Hela rapporten finns här: Backcasting the future of food: A Technology-Oriented Path to Sustainable Production in 2100, skriven av forskarna Emma Engström och Karim Jebari vid IFFS.