9 maj 2021

En invasiv typ av fruktflugor har blivit allt vanligare i södra Afrika – och effekterna är mycket kännbara för många odlare som tvingas se stora delar av sina skördar gå förlorade. Men nu har flugorna börjat bekämpas med hjälp av dess naturliga fiender.

Fruktflugan bactrocera dorsalis har de senaste säsongerna blivit ett allt större problem för mangoodlaren Susan Zinoro i regionen Mutoko i Zimbabwe. De senaste åren har hon tvingats kassera närmare hälften av sina skördar. Detta efter att mangon utsatts för angrepp från flugorna, vilket lett till att frukterna har börjat ruttna redan på träden, eller fallit ned på marken.

Att tvingas kasta stora mängder mango har slagit hårt mot hennes familj, som är beroende av inkomsterna från fruktodlingen. Under de senaste åren har förtjänsten från arbetet mer än halverats, berättar Susan Zinoro.

Pelegrina Msingwini är annan mangoodlare som bor i grannbyn. Även hon vittnar om drastiskt minskade skördar de senaste åren på grund av angrepp från fruktflugan, som är så liten att den kan misstas för att vara en mygga.

Sammanförs med sin naturliga fiende

Fruktflugan har blivit ett stort problem för många odlare i regionen.

Shepard Ndlela vid forskningsorganisationen ICIPE i Nairobi säger att flugan kan slå ut hela fruktodlingar och därmed helt förstöra inkomstmöjligheterna för odlarna. Effekterna är stora för befolkningen i Mutoko, som är en av de regioner i Zimbabwe som producerar mest mango.

– I Mutoko producerar och säljer över hälften av hushållen mango tillsammans med bland annat bananer, guava och citrusfrukter. Men mangon kallas för ”den gyllene frukten”, eftersom den är så värdefull både som livsmedel och som inkomstkälla, säger Shepard Ndlela till IPS.

För att motverka utvecklingen har forskare vid ICIPE lanserat en satsning för att bekämpa skadedjur utan användning av bekämpningsmedel, kallad IPM. Det går ut på att genom miljövänliga metoder bekämpa skadedjur, bland annat genom att dra nytta av deras naturliga fiender.

Förra året inleddes en satsning för att hjälpa mangoodlare i Zimbabwe genom att så kallade parasitoider infördes i några av landets regioner. Detta är små insekter som slår ut en del av fruktflugorna genom att de lägger sina ägg i flugornas kroppar. Parasitoiderna finns naturligt i Asien, vilket också fruktflugorna gör.

Dessa små insekter har redan använts i andra delar av Afrika av ICIPE, vilket har visat sig vara effektivt mot flugorna.

– Det vi gör är att sammanföra fruktflugorna med deras naturliga fiender. När parasitoiderna släpps ut i naturen förökas de naturligt och börjar spridas. Det handlar om ett biologiskt bekämpningsprogram där naturen får ha sin gång, säger Shepard Ndlela.

Bryter beroendet av kemiska bekämpningsmedel

Samtidigt pågår också andra IPM-satsningar mot fruktflugorna i Zimbabwe, Malawi, Moçambique och Zambia. Sammanlagt ingår närmare fyra tusen mangoodlare i dessa länder i projektet.

Susan Zinoro och hennes man Batsirai har nu fått ta del av satsningen. På deras odlingar har parasitoider släppts ut, och tanken är att dessa på egen hand ska kunna begränsa fruktflugorna och deras skadeverkningar.

– Programmet ska bidra till att stärka våra försörjningsmöjligheter eftersom det är inriktat mot de skadedjur som angriper den mango som vi lever av, säger Susan Zinoro till IPS.

Framför henne ligger ett fält där mangoträden växer, och på vissa av träden hänger även gula hinkar på grenarna. Dessa ingår också i programmet och är tänkta att fungera som fällor för de små flugorna.

ICIPE uppger att de odlare i andra delar av Afrika som fått tillgång till IPM-satsningen har kunnat halvera sina kostnader för kemiska bekämpningsmedel, samtidigt som fruktflugornas skadeverkningar kraftigt har minskat. Det har i sin tur lett till att dessa odlare har kunnat öka sina inkomster betydligt.

– Vårt mål är att nå fram till en punkt där fruktflugorna inte orsakar några ekonomiska skador, säger Shepard Ndlela.

Han säger att förhoppningen är att försäljare av jordbruksutrustning ska börja marknadsföra de skadedjursbekämpande åtgärder som ingår i IPM-projektet.

Busani Bafani/ IPS

(publicerades 25 februari 2021)