8 juli 2021

Nyligen beslutade stadsfullmäktige i Helsingfors stad att införa en bindande klimatbudget, som innebär att alla politiska beslut kommer att beaktas även ur ett klimatperspektiv. Staden strävar mot att bli kolneutral 2035, bland annat genom att kraftigt minska inköpen av kött och mjölk.

Alla politiska beslut från skolmat till uppvärmning ska nu bedömas och vägas mot klimatets stränga ramar. Det är innebörden i det initiativ som Vänsterförbundet lade fram och som godkändes i Helsingfors stadsfullmäktige för ett par veckor sedan. Konkret innebär det att den finska huvudstaden får en kolbudget att förhålla sig till, som ska vägleda politikerna i arbetet mot ett klimatneutralt Helsingfors år 2035.

Utrymmet krymper

En klimatbudget – eller kolbudget – är enligt klimatforskare ett effektivt sätt att visualisera den svåra utmaning som vi befinner oss i. Budgeten visar tydligt vilket utrymme som vi har – eller inte har – att röra oss med innan uppvärmningen når en kritisk punkt, ofta Parisavtalets 1,5 eller 2 grader Celsius.

Flera länder, däribland Kanada och Storbritannien, har upprättat eller är på väg att upprätta en bindande kolbudget som ett komplement till redan beslutade klimatmål. Det finns ingen officiell sådan för Sverige, men en grupp forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med organisationen Klimatsekretariatet räknat ut vad vi i Sverige kan släppa ut, utifrån den globala budgeten, historiska utsläppsnivåer och ekonomiska förutsättningar. 

Resultaten är inte direkt upplyftande. Trots att utsläppen minskar är vi inte i närheten av vad som krävs för att klara att hålla nere uppvärmningen till 1,5 grader. Med nuvarande utsläppstakt tar Sveriges utrymme att släppa ut mer koldioxid slut om fem år. För att klara målet måste minska med runt 17 procent varje år, något som inte ens skedde under pandemiåret 2020, då utsläppen minskade med 10 procent för att sedan rekylera tillbaka till 2019 års nivå.

På klimatorganisationen MCC:s hemsida går det att se den så kallade kolklockan (“Carbon Clock”), som visar hur den globala utsläppsbudgeten krymper i realtid. Här har man använt data från FN:s klimatpanels senaste rapport för att räkna ut hur lång tid vi har kvar till dess att utrymmet är slut, utifrån dagens utsläppsnivåer. För 2-gradersmålet gäller drygt 24 år. För 1,5-gradersmålet endast 7.

Uteblivet EU-stöd utmanar

Redan innan Helsingfors antog den nya budgeten påbörjades arbetet med att sänka stadens utsläpp. Bland annat tog man sikte på den offentligt finansierade maten, och antog på initiativ av De Gröna, ett mål om att halvera konsumtionen av kött och mjölk i offentlig sektor till år 2025.

Stadens servicecentral har statistik som visar att en genomsnittlig elev i Helsingfors äter 200 gram kött i veckan under skollunchen, varav 78 gram är rött kött. Att minska detta är görbart enligt utvecklingschefen Eeva Saarinen till Yle, så länge alternativen är spännande och upplevs som goda av eleverna. 

Svårare är det med mjölken. Finland har statliga näringsrekommendationer där det står att måltidsdrycken i en fullvärdig skolmåltid ska vara mjölk, mjölkdryck eller surmjölk. Det är också utmanande ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom EU har ett mjölkstöd som man får för fettfri komjölk, men inte växtbaserade alternativ.

EU:s så kallade skolmjölkstöd gäller endast för fettfri komjölk, något som försvårar övergången till växtbaserade alternativ

Klimatpanel manar till minskad köttkonsumtion

I Sverige är det bara tre kommuner som har lika ambitiösa mål vad gäller mängden kött i offentlig sektor; Karlstad, Oxelösund och Strängnäs. Det visar Djurens Rätts stora kommungranskning. Endast 14 kommuner har siffersatta och tidsbestämda mål, även om de flesta kommuner har infört köttfria dagar och utökat sitt utbud av växtbaserad mat.

Att minska mängden animaliska produkter som vi äter, framförallt i rika länder, är av yttersta vikt för att mildra klimatkrisens katastrofala konsekvenser. Matsystemet står upp till en tredjedel av de globala utsläppen och är en drivande faktor bakom förlusten av biologisk mångfald, och utgör även en risk för uppkomsten av nya pandemier.

Häromveckan läckte ett utkast till FN:s klimatpanel IPCC:s nästa rapport som bekräftade att ett skifte mot mer växtbaserat skulle minska dessa utsläpp dramatiskt samt rädda miljontals människoliv.

Grafen visar hur de globala utsläppen skulle påverkas vid en övergång till en rad olika kosthållningar

Michael Abdi Onsäter

Mat och Klimat har intervjuat KI-forskaren Patricia Eustachio Colombo, som drivit projektet med klimatsmarta skolluncher:

Se även: Upprop för mer vego i Göteborgs skolor – få kommuner har siffersatta mål

Se även: Vegotrenden stark i landets skolor