Mat och Klimat

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

För några år sedan blev det populärt med bokashi-kompostering i Sverige. I sociala medier visade influencers med trädgårdsintresse under en period hur lätt det var att kompostera med den ursprungligen japanska metoden. Men vad är egentligen bokashi och hur går det till?

Komposten under köksbänken

Bokashi handlade från första början om att i all enkelhet gräva ned matrester i marken och låta mikrober ta hand om det på plats. När avfallet bryts ned kan nya plantor ta hand om de beståndsdelar som ger dem näring och kraft att växa på platsen.

Idag har metoden förfinats genom forskning (och ganska ihärdig marknadsföring) och Bokashi har blivit ett välkänt begrepp i trädgårdskretsar. Komposteringsprocessen sker i slutna kärl som kan förvaras under köksbänken för den som så önskar. Därför är det möjligt även för dem som bor i lägenhet att kompostera sitt köksavfall och producera egen växtnäring och ny jord.

Hur fungerar bokashi?

Det köksavfall som komposteras ska blandas med ett speciellt strö som innehåller ett antal noga utvalda mikrober i ett kärl med tätslutande lock. Dessa mikrober bryter sedan ned köksavfallet, eller snarare får det att jäsa och mogna inför nedbrytningsprocessen.

De mikrober som har valts ut återfinns även i framställning av ensilage, ost-, öl- och vintillverkning, men även naturligt i jord och vatten.

Under processens gång frigörs lakvätska som kan tappas och användas som växtnäring. Väskan ska spädas 1/100 delar innan den kan vattnas till andra växter.

Efter ett par veckor i rumstemperatur har mikroberna förökat sig tillräckligt, varvid köksavfallet är moget för att bli jord. Det ska då blandas med lite färdig jord i ett större kärl, exempelvis en vanlig plastback med lock som gärna får släppa in lite luft. I den nya jordblandningen bryts sedan köksavfallet snabbt ned och blir till ny jord.

Processen är i det närmaste luktfri så när som på en syrlig doft när locket till det tätslutande kärlet öppnas, om den går till på rätt sätt. Även lakvätskan har samma syrliga doft. Det finns filmer både på youtube och hos återförsäljare som tydligt visar hur man gör.

Vad behöver man?

På marknaden saluförs bokashihinkar i olika utföranden och prisklasser. På de flesta hinkar går funktion före form, men för den stilmedvetne finns det hinkar i designmässiga utföranden som kan tåla att stå framme på köksbänken om så önskas. Gemensamt för de flesta är att de har tätslutande lock och en liten tappkran, för att kunna tappa ur lakvätskan som bildas.

För att komma igång med bokashi behöver du skaffa följande:

  • Hink med tätslutande lock och gärna tappkran. Tillverka själv eller köp färdigt.
  • Bokashiströ eller spray som innehåller mikrober som hjälper till med nedbrytningsprocessen.

För att sedan tillverka ny jord av din bokashikompost behöver du:

  • Plastback från ca 30 liter och uppåt med lock (behöver ej vara tätslutande)
  • Lite plantjord för att komma igång med första jordframställningen. Sedan kan du fortsätta att använda din egen jord nästa gång.

Är bokashi miljövänligt?

Enligt en aktuell artikel som har publicerats på Naturskyddsföreningens webbplats, saknas det ännu forskning som säkert kan fastställa effekterna av bokashi kompostering. Den forskning som har gjorts vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, har enligt samma artikel emellertid visat att utsläppen under komposteringstiden är betydligt mindre från bokashi än konventionell kompostering, så lite som 83 gram jämfört med 3 kilo, per person och år.

Samtidigt är det ju vad du stoppar i ditt köksavfall som avgör hur miljövänlig din nya planteringsjord blir. Allt från matrester och äggskal till kaffefilter och hushållspapper kan komposteras. Dess ursprungliga framställningsmetoder påverkar såklart kretsloppet.

Läs mer:

Bokashi.se: Om bokashi kökskompostering

Vilka mikrober finns i bokashi och EM?

Naturskyddsföreningen: Är bokashi bra för miljön?

 
Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Visited 31 times, 2 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa