Strax innan det stora klimatmötet i Glasgow kom nya siffror som visar att skogsskövlingen i Amazonas ökade med nästan 22 procent under förra året. Men Brasiliens regering valde att inte publicera uppgifterna innan mötet var över.

Rapporten från Nationella rymdforskningsinstitutet, INPE, bygger på satellitbilder och är daterad 27 oktober. Landets regering offentliggjorde dock inte uppgifterna – som visar den högsta skövlingstakten på 15 år – förrän torsdagen 18 november.

Det innebar att den högernationalistiska presidenten Jair Bolsonaros regering inte blev ytterligare ifrågasatt för sin miljöpolitik i samband med COP26, som pågick mellan 31 oktober och fram till 13 november.

Enligt rapporten försvann 13 235 kvadratkilometer skog i Amazonas under en tolvmånadersperiod mellan 2020 och 2021. Det var nästan 22 procent mer än under föregående period – och nästan tre gånger så mycket som under 2012.

Samtidigt som stora skogsområden redan har skövlats i det brasilianska Amazonas uppger miljöorganisationen Imazon att lika stora områden dessutom har drabbats av begränsad avverkning och genom att den biologiska mångfalden har skadats.

Carlos Nobre, en av Brasiliens tyngsta klimatexperter och medlem av FN:s klimatpanel, menar att världens största regnskogsområde, nu kan vara på väg mot en ”savannisering” – en gradvis process mot att förvandlas till en savann.

Han varnar för en utveckling som skulle få katastrofala konsekvenser för planeten – eftersom Amazonas regnskogar binder enorma mängder koldioxid och producerar stora mängder syre.

Amazonas anses spela en nyckelroll för den globala kampen mot klimatkrisen, och närmare 60 procent av skogarna finns på brasiliansk mark.

Detta är också skälet till att EU nu vill förbjuda importen av produkter som orsakar skogsskövling. Enligt ett lagförslag som nyligen lades fram av EU-kommissionen ska det inte göras någon skillnad på legal och illegal fällning av skog. Det skulle kunna få stora effekter för Brasiliens omfattande jordbruksexport.

Se även: Brasilien har försvagat miljölagarna under pandemin

Sedan Jair Bolsonaro kom till makten för nästan tre år sedan har skogsskövlingen skjutit fart, vilket ökat kraven i omvärlden på att bemöta utvecklingen med införandet av handelsrestriktioner.

Detta är också den troliga orsaken till att den brasilianska regeringen valde en annan linje än tidigare i samband med klimatförhandlingarna i Glasgow. Vid klimatmötet ställde sig Brasilien oväntat bakom ett åtagande om att minska metanutsläppen med 30 procent fram till 2030 – en åtgärd som skulle få stora effekter för den boskapsuppfödning som står bakom en mycket stor del av landets utsläpp av växthusgaser.

Brasilien är världens största exportör av nötkött. Det är en mångmiljardindustri och fram till nu har landet vägrat samarbeta i alla försök att minska utsläppen av den metan som anses ha minst 20 gånger starkare klimatpåverkan än koldioxid.

Landet gick även med på att eliminera den illegala skogsskövlingen till 2028, två år tidigare än den tidigare målsättningen. På flera områden agerade landets företrädare därmed helt annorlunda än tidigare.

Bedömare menar att detta beror på hoten om handelsåtgärder, men också syftar till att stärka landets internationella anseende. Två nya ministrar, utrikesminister Carlos França samt miljöminister Joaquim Leite, har också försökt distansera sig från den hårt kritiserade politik som deras företrädare stod för.

Se även: Protester bromsar frihandelsavtalet med Mercosur

Den nya rapporten från INPE stärker dock knappast dessa försök att förbättra landets anseende inom miljöpolitiken.

Miljöministern uppger att han inte hade fått förhandsinformation om innehållet i den nya rapporten. Men det är en uppgift som ifrågasätts då den kommer från en minister i en regering som har gjort sig känd för att lämna ut felaktig information. Joaquim Leite uppger dock att regeringen nu är beredd att agera kraftfullt mot de miljöbrott som begås i Amazonas och har sagt att de nya siffrorna är ”oacceptabla”.

Frågan är dock hur omfattande dessa åtgärder kommer att bli. Detta med tanke på tidigare uttalanden från landets president och att hans förra miljöminister Ricardo Salles genomdrev åtgärder som försvagade de miljömyndigheter som ansvarar för att skydda den biologiska mångfalden.

Presidenten har dessutom uppmuntrat till en ökad exploatering av Amazonas – bland annat genom ett ökat utnyttjande av marker som tillhör ursprungsbefolkningarna.

Resultatet har blivit en ökad skövling av regnskogen och flera stora skogsbränder i syfte att bana väg för nya odlingsmarker. Nyligen hävdade dock Jair Bolsonaro att skogsbränderna inte har sitt ursprung i Amazonas och att 90 procent av skogarna står kvar på samma sätt som när portugiserna anlände till Brasilien på 1500-talet.

Tidigare har Brasilien lyckats minska skövlingen av Amazonas kraftigt – vilket bevisar att det går att hejda utvecklingen om den politiska viljan finns.

År 2004 försvann drygt 27 700 kvadratkilometer skog, en siffra som hade minskat till drygt 4 500 kvadratkilometer 2012. På senare år har dock skövlingen börjat öka igen – och sedan Jair Bolsonaro kom till makten 2019 har siffrorna fortsatt att stiga för varje år.