22 januari 2023

Mat och klimat har tidigare lyft hur Skogsträdgårdar blir en allt mer populär odlingsform. Men är det möjligt att kunna variera sin odling i en Skogsträdgård så mycket att det går att göra en måltid som i princip helt kan baseras på de egna odlingarna, eller handlar odlingsformen framför allt om att komplettera andra baslivsmedel?

– Måltider helt baserade på egenodlat kräver mer i arbete än de flesta har möjlighet till, säger Lia Starälv, som driver Solkulla Matskog.

Utmaningen, menar Starälv, handlar inte i första hand om att det behövs stora arealer, så länge man inte vill odla eget spannmål, men att det är ett omfattande arbete att så och dra upp plantor att sätta ut i landen. Inte minst som det här i norden behövs lite plats inomhus där odlingsbelysning och några hyllor med småplantor får rum. 

– Att göra lite varje dag i stället för att lägga stora sjok av arbetspass på helgen fungerar bäst för att få en jämn tillgång på grönsaker. Därför är det bra att ha trädgården nära. De största utmaningarna enligt mig är att hitta de grönsaker som man själv tycker om och kan variera mycket i sin matlagning, att odla för minsta möjliga arbetsinsats med stor skörd. Men också att lära sig laga mat på det som finns framför en, gå ifrån recept och lära sig variera med kryddning och matlagningsekniker i stället för råvaror, säger Starälv.

Att få ihop ett komplett näringsinnehåll ser Starälv däremot inga svårigheter med.

– När du odlar mycket för att äta själv så får du automatiskt i dig de mineraler, vitaminer, fibrer och spårämnen du behöver. Dessutom D- vitamin eftersom du är utomhus. Själv försöker jag äta 500 gram grönsaker per dag, och eftersom det är oprocessad mat går hela näringsinnehållet till mig allena. Det räcker.

Vad gäller proteinbehovet gör Starälv vissa kompletteringar.

– Proteiner finns i grönsaker i mindre mängder och mer i baljväxterna, så där känner jag ingen större utmaning att kunna hålla mig till mer grönsaker och bara 500 gram kött i veckan och må bra i min mathållning på det. Då är det för mig ekonomiskt möjligt att äta svenskt gräsbetat kött. Det svåraste att odla tycker jag är oljeväxter, de är få och de vilda djuren tycker också väldigt mycket om dem. 

Istället för att tänka i termer om att bli självförsörjande till kompletta måltider är Starälvs tips att bli självförsörjande på några få grönsaker under sommarhalvåret till att börja med, eller att inrikta sig på färsk sallad och örter under hela året, eftersom de går att odla inomhus under vintermånaderna och inte kräver stora arealer och arbetsinsatser. 

– Börja i liten skala så kommer kunskaperna och viljan utan ansträngning. Jag fokuserar själv inte på att bli självförsörjande utan odlar för att ge mig själv mängder av sådant som måste färdas långt och lagras länge för att säljas i butiksdiskarna, säger Starälv.

Bladgrönsaker är det som dominerar i Starälvs Matskog, som hon använder i stället för spenat, broccoli, grönkål och sallad i de flesta recept, och även fyller frysen till vintermånaderna för att bli soppor, pajer, omeletter och såser. Hennes eget favoritrecept är den riktigt tidiga vårsalladen, hopplockad av de perenner som tittar upp och ger gröna blad i april. 

– Mitt andra favoritrecept är att använda ugnen. Lägg klyftade rotfrukter tillsammans med lök och salt, utan fett, i en långpanna och låt dem bakas länge i 150°C Det ger fantastiska aromer. Fyll på med delade grönsaker, pumpa och kål efter någon timme och häll på oljan först när härligheten skall serveras. Då finns optimalt med smak, vitaminer, mineraler och allt det fina i oljan är bevarat. Gör en stor plåt och frys in eller gör soppa på resterna dagen efter.

Men Starälv betonar att det i en skogsträdgård inte kommer att finnas så mycket mat att det täcker ett hushålls hela årsbehov. 

– Matskogen är ett komplement och en möjlighet att förlänga säsongen. Fler och fler sorters perenna ätbara växter dyker upp i handelsträdgårdarna, men vi behöver ändå rotfrukter, fröer och bönor att mätta våra magar med. 

Däremot menar hon att skogsträdgården kan rädda oss från svält vid perioder av torka, extrem kyla eller värme, olika växtsjukdomar eller skadedjur i stor mängd.

– Ju fler olika sorters grödor vi har desto säkrare kan vi vara på att någon klarar sig. Och tänk dig att möjligheten till import stängs i september! Den färska maten försvinner från butikerna. Då är det fint att kunna skörda av det som finns i jorden under vintermånaderna innan det är dags att så igen. Jag ser min matskog mer som en källa till samspel med naturen, upptäckarglädje, kontemplation när jag hamnar på knä förundrad över något som självsått sig och bildar en ny vacker tavla, säger Starälv.