Klimatskatt på kött? Javisst, säger 30 procent av de tillfrågade i en ny undersökning. Resultaten rimmar väl med tidigare studier, som visar att ungefär en tredjedel av svenskarna vill införa någon form av avgift på köttprodukter.

Avgörande för personligt klimatavtryck

Frågan om köttskatt har länge varit en politisk bubblare men som kanske aldrig riktigt helt kommit upp till ytan. Men nu kan något vara på väg att hända. Runtom i Europa vinner frågan om “rättvis prissättning på kött” mark, och i Sverige har frågan tagit några blygsamma steg in i partipolitiken. Och det är kanske inte så konstigt.

För i svallvågorna av IPCC:s dystra klimatrapport från i höstas kom åter uppmaningen från forskarvärlden att på allvar ta itu med djurindustrin, och minska köttkonsumtionen framförallt i världens rika länder. Djurjordbruket står för en tredjedel av metanutsläppen och 14,5 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser. En betydande del av skogsskövlingen förlusten av biologisk mångfald kan härledas till en expanderande köttindustri. 

Dessutom är matfrågan bland det viktigaste när det gäller privatpersoners utsläpp och möjlighet att påverka. Genomsnittssvenskens köttätande ger upphov till 1 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket också motsvarar hela det utsläppsutrymme som ges av Parisavtalets 1,5-gradersmål, och som alltså även ska räcka till transporter, boende mm.

Konsumtionen av kött har visserligen minskat fyra år i rad, men från historiskt höga nivåer, och vi äter fortfarande nästan dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet.

Stödet högre bland vänsterväljare och unga

Den nya undersökningen är en del av en bredare studie som tittar på möjliga vägar framåt för den hållbara välfärdsstaten som inte bygger på traditionell BNP-tillväxt. Forskarna har arbetat utifrån den så kallade doughnutmodellen som går ut på att begränsa konsumtionen inom planetens ramar (munkens yttre gräns) samtidigt som grundläggande behov som vatten, mat, boende och vård tillfredsställs (munkens inre gräns).

Frågan om generell klimatskatt på kött hör till den yttre gränsen och får stöd av 30,3 procent av de tillfrågade. En majoritet, 52,7 procent, motsätter sig förslaget medan 17,1 procent är osäkra. 1396 svenskar deltog i undersökningen.

Tidigare studier visar ungefär samma sak: SOM-institutets undersökning för 2019 visar att 27 procent var positiva till en skatt på nötkött medan 46 procent var emot. Stödet var klart högre bland unga, storstadsbor samt människor med högre utbildning. Bland de som identifierar sig som klart till vänster hade köttskatten ett stöd på 56 procent, medan endast 17 procent var emot.

När SOM-institutet åter ställde samma fråga nästkommande år hade det inte skett några större förändringar. 25 procent var mycket eller ganska positiva till en skatt på nötkött. Stödet var högst bland de som sympatiserar med V (52 procent) och MP (72 procent).

Se även: Danmarks regering rekordsatsar på växtbaserat

Bonus-malus för maten?

Erfarenheter från Europa visar att människor är betydligt mer benägna att stödja en köttskatt om intäkterna öronmärks för att till exempel sänka momsen på frukt och grönt, stötta låginkomsttagare och ge omställningsbidrag till jordbruket. 

TAPP-koalitionen driver förslaget om en sådan “rättvis prissättning” på EU-nivå och i flera medlemsländer. Hela 85 procent av tyska konsumenter stödjer en köttskatt om intäkterna används på detta sätt. I Nederländerna får förslaget stöd av 63 procent av de tillfrågade. 

Tidigare i år tittade tre SLU-forskare på hur en liknande modell skulle falla ut i Sverige, rent klimatmässigt. Om man inför en klimatskatt på kött motsvarande den svenska koldioxidskatten år 2015 (1,15 kr per kg CO2e), samtidigt som delar av intäkterna återförs till jordbruket och för att återställa torv- och våtmarker – så kan utsläppen i Sverige minska med upp till fem miljoner ton. Det skulle också innebära att kilopriset på nötkött då ökar med ungefär 20 kronor.

Michael Abdi Onsäter

Se även: Klimatskatt på animalier minskar utsläppen med en tiondel