Mat och Klimat

Energiflexibilitetssystem viktigare än utbyggd elproduktion

Tycker du om denna artikel?

Samtidigt som regeringen går vidare med att utlova skattefinansiering av utbyggd kärnkraft, för att möta effekttoppar med ökad elproduktion som mesta delen av tiden inte kommer att kunna bära sina egna kostnader, pekar branschen i en helt annan riktning vid ett Riksdagsseminarium i november.

– I ett koldioxidneutralt energisystem behövs energiflexibilitetssystem som kan komplettera variabiliteten i produktion och användning, konstaterar Staffan Engström, enhetschef för nya stödtjänster och nätutnyttjande på Svenska kraftnät.

Sverige har ett stort och växande elöverskott. 2024 beräknas elproduktionen landa på 184TWh, och av detta beräknas exporten bli 41TWh, dvs mer än en femtedel. Samtidigt finns timmar då produktionen inte riktigt räcker till. Och här kommer energilagring och andra flexibilitetssystem in i bilden.

– 2030 har 3,8 miljoner elbilar i landet en potential som batteri på 114GW under en timme, exemplifierar Maria Röske, VD för BayWa r.e. Nordic AB.

Priset på batterier sjunker nu snabbt. Sedan 2010 har priset på litiumbatterier sjunkit med 90 procent.

Men det finns också potential att bygga ut mer traditionella metoder att jämna ut förhållandet mellan produktionsmöjlighet och behov. Ett sådant är att i tider av låg elanvändning pumpa upp vatten i dammar, som sedan utnyttjas för vattenkraft när elanvändningen är hög.

– Globalt står sådan pumpkraft för 90 procent av energilagringssystemen. Men i Sverige är metoden inte så utbyggd än, säger Röske.

Vid sidan av batterilagring och pumpkraft är vätgasproduktion det energilagringssystem som framhålls ha störst potential. Metoden bygger på att kombinera förnybar elproduktion som vindkraft och solceller med vätgasproduktion i tider av låg elanvändning, där den energi som lagras i vätgasen sedan används för elproduktion i tider av hög elanvändning, något bland annat Sveriges vindkraftskooperativ tittar på nu.

– Vi måste sluta sätta ett system mot ett annat och prata helhet, framhåller Martina Wettin, Nilsson Energy AB.

Hon framhåller att vätgas är särskilt intressant i reservkraftsystem som idag nyttjar rysk naturgas. Men hon pekar också på att det redan idag finns verksamheter som har helintegrerade vätgassystem.

– Ett exempel är Sjöbohem, ett annat förskola i Mariestad, berättar Wettin.

I Mariestad finns också världens första off grid-tankstation med vätgas. Och den kan få sällskap av fler. Hydri planerar för upp till 30 vätgastankstationer i Sverige. Att vätgas kommer spela någon större roll som drivmedel till person klar är det dock få som tror i dagsläget.

Flexibilitetssystem utvecklas inte bara på produktionssidan, utan också på användarsidan, för att styra elanvändning från tider med hög belastning till tider med lägre belastning. Detta inte enbart för att avlasta produktionstoppar, men också minska belastningen på elnätet.

Svenska kraftnät brottas idag med ett gigantiskt behov av att stärka stamnätet. Men allt fler röster höjs för att lösningen inte enbart kan bygga på att öka investeringsanslagen för utbyggd nätkapacitet.

– Förslag finns att Svensks kraftnät får ett helhetsansvar, inte bara nätansvar, avslutar Staffan Engström.

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa