Mat och Klimat

Högre kvalitet
på snabbmatställen efter
årsskiftet

Tycker du om denna artikel?

Från och med 1 januari 2024 kommer en avgift att tas ut på vissa plastföremål för engångsbruk, så som muggar, matlådor, lock, flaskor, men också på cigarettfilter. Avgiften fördelas bland förpackningsföretagen utifrån deras marknadsandelar. Samtidigt ställs krav på att take away-företag som säljer mer än 150 portioner per dag erbjuder muggar och matlådor som går att återvinna, även om parallell försäljning av icke-återvinningsbara plastförpackningar fortfarande tolereras. Från 2026 sänks portionsmängden så att alla företag som säljer mer än 75 portioner per dag omfattas.

Med skärpta krav på plastförpackningar höjs således kvaliteten på snabb-matsställen, när gästerna slipper sunkiga engångsplastförpackningar. Regelskärpningen från EU är motiverad för att bryta dagens negativa trend med allt mer plastskräp. De senaste 10 åren har konsumtionen av plastförpackningar ökar med hela 40 procent i Sverige, och är idag 20 kilogram per person och år, cirka 55 gram/dag. Målsättningen med direktivet är att halvera den mängden till år 2026.

Om de runt 230 miljoner kronor som plastförpackningsföretagen i Sverige kommer att betala nästa år leder till beteendeförändringar eller inte återstår att se. Intäkterna ska samtidigt i andra änden göra nytta i form av att finansiera informationskampanjer mot nedskräpning. Regelverket är också utformat så att ett positivt resultat i form av färre engångsförpackningar lönar sig för företagen genom att avgifterna sänks, och krav ställs samtidigt att take-away-kedjorna informerar kunderna om vilken påverkan som användandet av engångsbägare- och matlådor har på miljön, samt informerar om fördelarna med minskad förbrukning av engångsprodukter.

Men det är inte enbart ekonomiska styrmedel som används. EU-direktivet innebär också att engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast förbjuds helt, liksom också engångsplastbestick. Fler drycker måste dessutom säljas i pantflaskor. Det allra vanligaste plastskräpet – fimparna – omfattas däremot inte av förbudet. Från European Network for Smoking and Tobacco Prevention driver man därför på gentemot EU-kommissionen för att direktivet ska utvidgas så att filter helt förbjuds i cigaretter. Detta då filter i cigarettfimpar är det allra vanligaste plastskräpet, samtidigt som filtren inte har någon som helst påvisad positiv hälsoeffekt, utan är en renodlad marknadsföringslögn från nikotinbolagen.

Synen på hur plastproblematiken ska hanteras är samtidigt minst sagt spretig. Samtidigt som EU strävar efter att minska plastskräpet, har den svenska miljöministern utan departement, Romina Pourmokhtari (L), aviserat den plastpåsesksatt som infärdes i Sverige under förra mandatperioden skas tas bort 2024, trots den positiva effekt skatten haft i form av färre plastpåsar. I ett globalt perspektiv är EU dessutom i bakvattnet på bland annat Indien, som totalförbjudit många typer av engångsplastförpackningar sedan 2022.

 
Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Visited 14 times, 7 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa