20 april 2021

Den tilltagande avskogningen i Amazonas sedan Jair Bolsonaro tillträdde som president i Brasilien har väckt stora reaktioner i omvärlden, inte minst från Europa. Men även om presidenten har uppmuntrat skövlingen, sker den utifrån efterfrågan av produkter från andra delar av världen, inte minst från EU. Nu pressar WWF på för en ny lagstiftning på EU-nivå som ska skydda regnskogen.

En femtedel av människans klimatpåverkan

Avskogningen leder till förlust av biologisk mångfald, att arter i snabb takt utrotas. Men det leder också till klimatpåverkan. Enligt WWF står avskogning för ungefär 20 procent av mänsklighetens klimatpåverkan. När träd bränns i snabbare takt än nya träd hinner växa upp blir resultatet att koldioxidhalten ökar i atmosfären. Detta till skillnad mot ett hållbart skogsbruk där nya träd växer upp i samma takt som äldre avverkas. 

I den nya rapporten ”Stepping up: The continuing impact of EU consumption on nature”, framhåller WWF att jordbrukets expansion är det största hotet mot jordens regnskogar. Varje år mellan 2005 och 2017 har 5 miljoner hektar regnskog omvandlats till jordbruksmark. Det motsvarar nästan 16 Gotland om året. Den stora boven i sammanhanget är produktion av soja och nötkött, varav mycket går på export. Kina står för den största importen (24 procent), vilket Mat och klimat lyft tidigare. Men näst Kina är EU den största importören av produkter kopplade till Amazonas avskogning, med en andel av 16 procent, vilket vida överträffar Indien (9 procent), USA (7 procent) och Japan (5 procent).

Vid sidan är soja och nötkött är de största exportvarorna palmolja, kakao, kaffe och träprodukter. Och det är inte bara regnskogen som drabbas; EU:s efterfrågan på dessa varor driver också förstörelse av andra ekosystem som savanner och våtmarker, till exempel omvandlingen av savannlandskap, i Cerrado i Brasilien och Chaco i Argentina och Paraguay. Viktigt att betona i sammanhanget är också att enbart sex procent av sojan används direkt till människor. De stora mängderna soja används som djurfoder i mjölk- och köttindustrin.

EU är den näst största importören av produkter kopplade till avskogning, där sojan utgör en stor del.        (Foto: HarryAKA, CC BY-NC-SA 2.0)

Efterfrågar lagstiftning på EU-nivå

WWF vill nu se en lagstiftning som tar itu med hur EU:s konsumtion skadar ekosystem i andra världsdelar.

– Eftersom EU är en gemensam marknad är det bara på EU-nivå vi kan agera, det svenska beslutsfattare kan göra är att påverka EU, säger Per Larsson, expert på internationella skogsfrågor på WWF Sverige.

Och möjligtvis kan ett viktigt steg vara på gång. EU-kommissionen har lovat att komma med lagförslag i år.

– Det är unikt, inget annat importland har något motsvarande, konstaterar Larsson.

I rapporten skissar WWF på hur en sådan reglering skulle kunna se ut.

– Vi vill att det ställs krav på den som placerar produkter på EU-marknaden att vidta försiktighetsmått för att säkerställa att produkter inte härrör från avskogning eller annan utarmning av ekosystem.

Med en sådan lagstiftning läggs ansvaret på producenten, vilket underlättar för konsumenter att veta att de produkter man köper inte orsakar avskogning. 

Per Larsson är expert på internationella skogsfrågor på WWF Sverige

Brasilianskt kött på svenska tallrikar?

Hur stor är då köttimporten från Brasilien till Sverige? Eftersom EU är en gemensam marknad där statistiken förs vid införseln till EU, och där importerade råvaror transporteras vidare mellan EU:s medlemsländer efter olika förädlingsprocesser, är det en fråga som är svår att ge ett exakt svar på.

År 2007 angav Naturvårdsverket att Brasilianskt nötkött utgjorde cirka 4 procent av köttkonsumtionen i Sverige. Tio år senare angav Jordbruksverket att Sverige importerade 988 ton färskt nötkött och 429 ton fryst nötkött från Brasilien per år, men med brasklappen att det som importerats direkt inte var det enda nötköttet från Brasilien, då kött som först landat i andra länder sedan exporterats vidare inom EU.

– Nedbrytning på enskilda EU-länder är inte heller det viktiga. Det är på EU-nivå vi måste agera, och svenska beslutsfattare har där ett stort ansvar, och kan inte gömma sig bakom att Sveriges andel är liten, säger Larsson. Och även om Kina står för den största importen av produkter som bidrar till avskogningen, är EU den näst största marknaden för trä från regnskogsområden, och sedan är det rätt stort steg ner, säger Per Larsson.

Niclas Malmberg

Se även: Brasilien har försvagat miljölagarna under pandemin

Se även: Kritiserat frihandelsavtal kan ännu bli av