EU:s ministerråd har nu klubbat den så kallade Naturrestaureringslagen, som slår fast att medlemsländerna ska återställa minst 20 procent av EU:s land- och havsområden senast 2030, och alla ekosystem som behöver restaureras senast 2050. Detta efter att Österrikes miljöminister, i strid mot sin regeringschefs önskan, röstat ja och med en rösts övervikt säkrat den kvalificerade majoritet som behövdes för att rådet skulle anta förslaget. Sveriges miljöminister röstade däremot nej, och visade därmed återigen att hon och Tidöregeringen inte prioriterar miljö- och klimatfrågor.

Beslutet syftar till att göra det möjligt för EU att leva upp till de mål som finns för så väl klimatet som för den biologiska mångfalden, men dessutom också för att stärka livsmedelstryggheten. De naturtyper som omfattas rör allt från skogar, gräsmarker och våtmarker till floder, sjöar och korallbäddar. Prioritet ska ges åt Natura 2000-områden, men för att stärka den biologiska mångfalden i jordbruket måste EU-länderna också verka för att förbättra indexet för gräsmarksfjärilar, andelen jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald , lagret av organiskt kol i mineraljordar på åkermark samt indexet för vanliga jordbruksfåglar.

Ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen inom jordbrukssektorn är återställande av dikade torrmarker. Därför ska minst 30 procent av de dikade torvmarkerna återställas till 2030, 40 procent till 2040 och 50 procent till 2050. Medlemsländerna ska också återställa minst 25 000 km vattendrag till flödande vattendrag, plantera tre miljarder träd och se till att det inte sker någon nettoförlust i landets totala yta av urbana grönområden och trädtäckning i stadsområden.

Sverige röstade nej till förslaget med hänvisning till att massaindustrins kortsiktiga vinster är prioriterade. Därmed följde Romina Pourmokhtari (L) den inslagna väg i skogspolitiken som Mat & klimat skrivit om tidigare, trots att hon tidigare hyllat förslaget. Denna gång fick Sverige dock enbart med sig fem ytterligare länder mot förslaget, medan 20 röstade för. Österrikes gröna miljöminister Leonore Gewessler var en av dessa, trots motstånd från sin egen förbundskansler, Karl Nehammer, som nu hotar att ta omröstningen till EU-domstolen.

Miljöorganisationer runt om i Europa hyllar dock beslutet. WWF anser exempelvis att det är särskilt viktigt att Europa agerar eftersom det är den världsdel som har högst andel mark som används för bebyggelse, infrastruktur och produktionssystem. Högst 20 procent av kontinentens natur är idag oexploaterad. Europa är också den bebodda världsdel som värms upp snabbast. WWF menar därför att Restaureringslagen behövs för att Europa och Sverige ska kunna mildra kriserna för biologisk mångfald och klimat. Trots den svenska regeringens motstånd åläggs man nu att utarbeta en restaureringsplan för Sverige.