Mat & Klimat

Paris tar strid mot massbilismen - sänker hastigheten och slopar p-platser

Tidigare har stadens styre förbjudit gamla bilar och storsatsat på cykelvägar. Nu går man ett steg längre och sänker maxhastigheten i innerstaden till 30 km/h samtidigt som p-platser tas bort.

6 september 2021

I ett försök att få bukt med stadens dåliga luft har staden sänkt hastighetsgränsen i innerstaden till 30 km/h samtidigt som man slopar hälften av parkeringsplatserna. Förhoppningen är att fler ska välja att gå, cykla eller åka kollektivt.

EU har kallat det för unionens värsta hälsoproblem. 400 000 människor varje år, eller en åttondel av alla dödsfall i EU, kan kopplas till luftföroreningar i form av partiklar, kväveoxider och andra ämnen. En rapport visade nyligen att hälften av storstäderna i regionen fortfarande tampades med farligt höga halter, även under den lockdown som rådde förra året.

En av de viktigaste källorna till utsläppen är den täta biltrafiken i Europas största städer. Flera regeringar och stadsstyren har därför tagit krafttag för att på olika sätt begränsa biltrafiken och gynna alternativa färdsätt. Det kan handla om trängselskatter, förbud mot gamla bilar, satsningar på kollektivtrafik och cykel med mera.

 

61 procent stödjer beslutet

Ytterligare ett sätt är att kraftigt begränsa hastigheten på bilar i innerstäder. Det är den parisiske borgmästaren Anne Hidalgos senaste tilltag i kampen mot luftföroreningarna. Den nyligen omvalda socialistpolitikern har under sina sju år infört system där bilar med udda och jämna registreringsskyltar får köra varannan dag, förbjudit äldre dieselbilar och gjort om många kilometer bilväg till cykelväg. 

Nu sänks alltså maxhastigheten i innerstaden till 30 km/h, med undantag för den stora ringvägen runt staden och några viktiga genomfarter som Champs-Elysées. Detta för att minska buller och luftföroreningar samt att göra stadsmiljön säkrare för parisborna. Överträdelse kommer leda till böter och en prick i körkortet.

En ny opinionsundersökning i Le Parisien visar att 61 procent av medborgarna stödjer beslutet, medan 71 procent anser att det kommer att öka säkerheten för de mest sårbara i samhället. Staden passar även på att slopa hela 60 000 parkeringsplatser i innerstaden för att göra plats för en mer levande stad.

 

Sänkta hastigheter leder till mindre buller, mindre utsläpp och en säkrare stad, menar förespråkarna bakom beslutet (Foto: Andreas Ekfrost)

 

Det nya normala?

Beslutet är inte unikt för den franska huvudstaden. 200 andra franska städer har infört begränsningen, inklusive Grenoble, Nantes och Lille. London införde en liknande regel förra året, och i Spanien och Nederländerna har många städer begränsat hastigheten på biltrafiken. I sviterna av förra årets lockdown var det många som såg fördelarna med den minskade bilismen och över hela Europa genomfördes storsatsningar på kollektivtrafik och cykel, medan flera huvudgator stängdes ned för biltrafik.

Ett av de mer radikala försöken att begränsa bilismen skedde i Spaniens huvudstad Madrid. 2018 tog dåvarande vänsterstyret beslutet att förbjuda dieselbilar tillverkade tidigare än 2006 och bensinbilar från före 2000 från den fem kvadratkilometer stora stadskärnan. Beslutet togs eftersom stadens halter av kväveoxider (där diesel är den största boven), varit över EU-gränsen sedan 2010. I maj avskaffades förbudet av Spaniens högsta domstol.

Madrids nya högerorienterade styre är emot dieselförbudet, och vill titta på andra sätt att införa “lågutsläppszoner”. Förbudet minskade halterna kväveoxid med 22 procent sedan införandet.

Madrids dieselförbud minskade utsläppen med 22 procent. Nu har Högsta Domstolen ogiltigförklarat beslutet

 

Miljözoner i Sverige

Även i Sverige pågår flera försök att styra om biltrafiken till mer hållbara alternativ. Den 1 januari 2020 gjorde regeringen det möjligt för kommuner att införa miljözoner även för personbilar, och inte bara tung trafik. 

Stockholm var först ut med att införa miljözon 2 (bilen måste minst uppfylla Euro klass V) på Hornsgatan förra året. I mars i år kom dock en utredning som visade att zonen endast haft “marginell effekt” på föroreningshalterna i området; 2 procent minskning av kväveoxider och en halv procent minskning av koldioxidhalten.

– Effekten är liten men å andra sidan är det ju bara Hornsgatan som är miljözon. Varje enskild åtgärd för att förbättra luftkvaliteten kan inte lösa alla problem, det krävs många åtgärder. Miljözoner är relativt billigt och har också en opinionsbildande effekt, säger Christer Johansson, utredare på SLB-analys, till DN.

Enligt oppositionsborgarråd Jan Valeskog (S) borde man istället lagt kraft på att effektivisera miljözonen för tung trafik. Han är kritisk mot miljözonen på Hornsgatan som han kallar för symbolpolitik. Men enligt trafikborgarråd Daniel Helldén (MP), som varit drivande i beslutet, är det just de lätta dieselbilarna som är en stor del av problemet:

– Den tunga trafiken står för en ganska liten del av kväveoxidutsläppen, 23 procent jämfört med personbilarnas 55 procent. Det är den lätta dieseltrafiken som ställer till det, säger han.

Ett stort problem är regelefterlevnaden. Enligt mätningarna bryter 17 procent av bilarna mot körförbudet och andelen äldre bilar är närmast oförändrad. Helldén menar att polisen har misslyckats med att kontrollera att förbudet efterlevs.

 

Hornsgatan i Stockholm. Sveriges första miljözon klass 2

 

Mat & Klimat

 
Alger som mat. Intervju med Fredrik Gröndahl, KTH

Se även: 3D-printad veganlax snart i europeiska matbutiker

Se även: Växtbaserat fortsätter att öka kraftigt i Europa

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

amazon
Klimat
IPS Inter Press Service

Brasiliens regering dolde siffror om ökad skövling i Amazonas

Strax innan det stora klimatmötet i Glasgow kom nya siffror som visar att skogsskövlingen i Amazonas ökade med nästan 22 procent under förra året. Men Brasiliens regering valde att inte publicera uppgifterna innan mötet var över.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

Den nya trafikljuskoalitionen tar sikte på maten som en del i klimatarbetet framåt. Landet ansluter sig därmed till den växande skaran av nationer som på olika sätt gynnar omställningen till ett mer växtbaserad matsystem.

Hälsa
Michael Abdi Onsäter

Rapport: Klimatkrisen ökar risken för matrelaterade sjukdomar

Ett förändrat klimat med högre temperaturer och mer extremväder kan leda till att förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer ökar. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny riskprofil som undersöker hur olika livsmedelskategorier kan komma att påverkas.

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?