Mat och Klimat

President Bidens första klimatbeslut: Ja till Parisavtalet och nej till Keystone XL pipeline

BIDEN-PRESIDENT
USA:s återinträde i Parisavtalet innebär ett stort tillskott i kampen mot klimatkrisen (Foto: Gage Skidmore, CC BY-SA 2.0)

21 januari 2021

President Biden skrev under två viktiga exekutiva beslut för klimatet under sin första dag som president. Det första var att USA ska återinträda i Parisavtalet. Det andra var att sätta stopp för Keystone XL pipeline, vilket i praktiken innebär att stora delar av Kanadas oljesand inte kommer att utvinnas.

Beslutet om Parisavtalet innebär att USA återinträder i avtalet om 30 dagar, dvs den 19 februari. President Obama skrev under avtalet 2016 och president Trump annonserade 2017 att USA skulle lämna avtalet, vilket de formellt gjorde den 4 november 2020 (efter en tre års vänteperiod). USA kommer nu att verka fullt ut i den globala processen inför COP26, FN:s stora klimatkonferens i Glasgow den 1-12 november i år. 

Varför är beslutet om Keystone XL pipeline viktigt? Kanada och bolaget Transcanada Corporation har under många år drivit bygget av ledningen från delstaten Alberta i Kanada till delstaten Nebraska i USA (där den är tänkt att ansluta till en befintlig oljeledning). Pipelinen är strategiskt betydelsefull för att kunna frakta olja som görs av oljesand till USA. Att göra denna olja ger upphov till betydligt mer koldioxidutsläpp än annan olja och är jämförbart med ”fossilvärstingen” kol. Obama beslutade år 2015 att sätta stopp för pipelinen, eftersom den skulle öka utsläppen av växthusgaser. President Trump gav den sedan tillstånd att byggas, men stora delar av den hade ännu inte färdigställts.

Se även: Bromsklossen Trump snart borta – början på slutet för fossilindustrin?

 

Oljan stannar i marken

Kanada är ett av de två länder som har riktigt stora tillgångar av oljesand, det andra är Venezuela. Landet har i årtionden sett oljesanden som en stor ekonomisk tillgång, trots att den är en miljömässig katastrof. Premiärminister Justin Trudeau har, tillsammans med den konservativa ledningen för Alberta, länge drivit på för ett bygge av pipelinen. Förutom enorma utsläpp av växthusgaser leder utvinning av oljesand också till skogsskövling, förgiftade vattendrag och slår hårt mot ursprungsbefolkningar.

Frågan om bygge av pipelinen lär vara permanent avgjord i och med detta. Mycket av Kanadas oljesand kommer sannolikt att bli ”stranded assets”, dvs inte tas upp. Det är mycket billigare att frakta oljan via en pipeline än med fordon (tåg, långtradare) och en pipeline är  en förutsättning för att få ekonomi i försäljning av mycket av oljan som görs från oljesand. Processen för att utvinna olja ur oljesanden är enormt energikrävande, vilket gör att den redan i utgångsläget är dyr att producera. 

All oljesand behöver stanna kvar i marken för att mänskligheten ska kunna klara Parisavtalets mål om att hålla en temperaturhöjning som är ”väl under två grader”. Därför är detta beslut viktigt och det behöver följas av många liknande beslut i länder med stora tillgångar av fossila bränslen. 

 

Stefan B Nilsson

 

Karta visar hur Keystone XL hade dragits om projektet blivit av

 

 

Fler artiklar av denna författare

Visited 47 times, 1 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa