Hur ska gräsrotsinitiativ kunna växa och leda till hållbar utveckling? Frågan står i fokus i forskningsprojektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning (GRIT), och diskuterades vid ett symposium i Uppsala i april med forskare, företrädare för kommuner och för olika former av ”gräsrotsinitiativ”.
Exempel på gräsrotsinitiativ kan vara allt från projekt som syftar till att skapa forum för återbruk och reparation, delande av prylar eller att bättre ta vara på mat genom ”solidariska kylskåp.” Berörda frågeställningar vid symposiet var bland annat vilka typer av gräsrotsinitiativ som kan agera relativt självständigt från politikens institutioner, och vad som krävs för att småskaliga initiativ ska kunna skalas upp.
Bland de positiva exempel som togs upp fanns Sveriges första och största återbruksgalleria, Re:Tuna i Eskilstuna. Konceptet är lika enkelt som genialt. Personer som har saker de vill slänga, men samtidigt tänker att andra kan behöva, lämnar in dem, så sorteras de vidare till försäljning i kommersiella butiker i gallerian.
– Varför finns inte Re:Tuna i andra kommuner än? frågade Eva Svensson retoriskt under sin presentation över hur konceptet vuxit fram och fungerar.
Gallerian invigdes 2015, strategiskt placerat intill den redan befintliga återvinningscentralen i Eskilstuna. De som ändå kommer dit för att slänga saker i övriga containrar kan passa på att också lämna in återbrukbara leksaker, möbler, kläder, inredningsprylar, teknik mm, som sedan fördelas ut till butikerna. Där gör respektive butik en andra gallring och väljer ut vad de vill reparera, fixa till, omvandla, förädla – och sälja. Och det lämnas in långt mer än vad man egentligen kan ta till vara.
– Folk tror att det finns större nytta än vad det gör med det man lämnar in, så det är inte allt som går vidare till försäljning, men ändå mycket, säger Eva Svensson.
Och onekligen tillräckligt mycket för att butikerna ska kunna fungera kommersiellt, och med en årlig omsättning över 15 miljoner kronor. Själva gallerian ägs av det kommunägda bolaget Eskilstuna Energi och Miljö, EEM, och Svensson betonar att det inte hade varit möjligt att förverkliga idén utan politiskt stöd.
– Utan rödgrön majoritet när besluten skulle tas hade det inte gått, säger Svensson.
Men nu när verksamheten är igång får den vara kvar, trots att majoriteten i kommunen har skiftat. Men så har re:Tuna också genererat över 50 nya arbetstillfällen, blivit en internationell nyhet, och sprids som koncept även till andra håll, inte minst efter att Re:Tuna 2021 gavs utmärkelsen Årets Blåslampa av Råd och Rön samt Sveriges konsumenter.
En del i framgången är att det inte handlar om någon loppis där saker finns eller inte finns slumpvis, utan om professionella butiker med breda utbud och kunnig personal, där det exempelvis är IKEA som säljer återbrukade IKEA-möbler, och ingen annan. Som kund kan man därför lita på att de varor man köper fungerar som de ska.
– Den som säljer elektronik kan elektronik, den som säljer böcker kan böcker, säger Svensson.
Och det är inte bara privatpersoner som sedan kan spara en slant när man kan köpa återbrukade produkter till lägre pris än vad nya skulle kosta, även kommunen.
– Förskola och skola ges möjlighet att hämta saker gratis, säger Svensson.
Niclas Malmberg
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.