Mat och Klimat

Kapacitetsbrist i regionala elnät bromsar förnybar el 

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

Kapacitetsbristen i stamnätet från norr till söder har debatterats flitigt de senaste åren. Men stamnätets 15 000 km är varken landets längsta elnät, eller det mest eftersatta. Den stora utmaningen handlar istället om bristerna i de cirka 31 000 km långa regionala elnäten. 

Här är kapacitetsbristerna på sina håll akuta, samtidigt som splittrade ägarförhållanden gör frågan mer komplex att hantera. Och även kapaciteten i de lokala näten kan ställa till problem. Ett exempel är solcellsutbyggnaden i Ramstalund utanför Uppsala. Efter att tre villor beviljats tillstånd att uppföra solceller på taken fick en fjärde villa nobben, på grund av otillräcklig kapacitet i det lokala elnätet.

Svenska kraftnät förvaltar stamnätet i Sverige och är samtidigt systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige. Men i praktiken står myndigheten utan mandat att agera när de olika regionala nätägarna inte bygger ut kapaciteten i takt med behovet. 

– Nätägarna sitter med sin monopolstatus i en säker båt där kunderna inte kan välja någon annan nätägare, vilket naturligtvis påverkar motivationen och investeringsviljan, säger Olivia Andrén, vice ordförande i Sveriges vindkraftkooperativ.

 

Bromsar utvecklingen

Framsynta investeringar fram till 1980-talet har gjort att både företag och privatpersoner under lång tid har kunnat lita på att det finns tillgänglig kapacitet, oavsett var i landet det funnits önskemål att ansluta solparker eller vindkraft till det regionala nätet. Det har gjort att få funderat så mycket kring nyanslutningar, oavsett om det handlat om anslutningar för att mata in effekt från ny elproduktion, eller om det handlat om effektuttag. Men de senaste åren har inneburit ett smärtsamt uppvaknande. 

– Plötsligt blir beskeden vid ansökningar om att ansluta till nätet att det kan dröja 7 år eller mer innan ytterligare anslutning är möjlig. Sammantaget i hela landet ser vi hur hela anslutningar omfattande 16 000 MW riskerar att nobbas de kommande tio åren, säger Andrén.

Konsekvenserna av kapacitetsbristen är inte bara att företag bromsas i sin utveckling, utan också att omställningen till ett fossilfritt samhälle omintetgörs. Miljön och klimatet blir lidande och omställningen till elbilar och elektrifierade produktionsprocesser blir helt enkelt omöjlig om det inte finns en fungerande infrastruktur för elen.

– Här är det viktigt att komma ihåg att det inte är elproduktionen som är flaskhalsen. Sverige kommer att fortsätta producera mer el än vad som behövs i landet, och fortsätta att vara EU:s främsta elexportör. Överföringen från norr till söder kommer inte heller att vara den stora utmaningen. Det stora problemet är svårigheterna att få ut tillräcklig effekt i alla delar av de regionala näten, säger Andrén.

Eftersom problemet är nytt har inte regelverken som reglerar nätägarnas ansvar prövats juridiskt. Dessutom är nätutbyggnaden en lång process, med stor osäkerhet under både planerings- och provdriftsfas, där resultatet av tillståndsgivningen inte är självklar, inte minst då utvecklingen av stamnätet och de regionala elnäten måste gå hand i hand. 

– Att lägga ut naturliga monopol på enskilda aktörer, har inte varit samhällsekonomiskt effektivt. Kanske är det Alexanderhugg som skulle kunna lösa situationen att låta Svenska kraftnät köpa de regionala näten, säger Andrén.

Niclas Malmberg

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna vet vad du tycker.

Skriv till os:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Kapacitetsbrist i regionala elnät bromsar förnybar el 

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

Kapacitetsbristen i stamnätet från norr till söder har debatterats flitigt de senaste åren. Men stamnätets 15 000 km är varken landets längsta elnät, eller det mest eftersatta. Den stora utmaningen handlar istället om bristerna i de cirka 31 000 km långa regionala elnäten. 

Här är kapacitetsbristerna på sina håll akuta, samtidigt som splittrade ägarförhållanden gör frågan mer komplex att hantera. Och även kapaciteten i de lokala näten kan ställa till problem. Ett exempel är solcellsutbyggnaden i Ramstalund utanför Uppsala. Efter att tre villor beviljats tillstånd att uppföra solceller på taken fick en fjärde villa nobben, på grund av otillräcklig kapacitet i det lokala elnätet.

Svenska kraftnät förvaltar stamnätet i Sverige och är samtidigt systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige. Men i praktiken står myndigheten utan mandat att agera när de olika regionala nätägarna inte bygger ut kapaciteten i takt med behovet. 

– Nätägarna sitter med sin monopolstatus i en säker båt där kunderna inte kan välja någon annan nätägare, vilket naturligtvis påverkar motivationen och investeringsviljan, säger Olivia Andrén, vice ordförande i Sveriges vindkraftkooperativ.

 

Bromsar utvecklingen

Framsynta investeringar fram till 1980-talet har gjort att både företag och privatpersoner under lång tid har kunnat lita på att det finns tillgänglig kapacitet, oavsett var i landet det funnits önskemål att ansluta solparker eller vindkraft till det regionala nätet. Det har gjort att få funderat så mycket kring nyanslutningar, oavsett om det handlat om anslutningar för att mata in effekt från ny elproduktion, eller om det handlat om effektuttag. Men de senaste åren har inneburit ett smärtsamt uppvaknande. 

– Plötsligt blir beskeden vid ansökningar om att ansluta till nätet att det kan dröja 7 år eller mer innan ytterligare anslutning är möjlig. Sammantaget i hela landet ser vi hur hela anslutningar omfattande 16 000 MW riskerar att nobbas de kommande tio åren, säger Andrén.

Konsekvenserna av kapacitetsbristen är inte bara att företag bromsas i sin utveckling, utan också att omställningen till ett fossilfritt samhälle omintetgörs. Miljön och klimatet blir lidande och omställningen till elbilar och elektrifierade produktionsprocesser blir helt enkelt omöjlig om det inte finns en fungerande infrastruktur för elen.

– Här är det viktigt att komma ihåg att det inte är elproduktionen som är flaskhalsen. Sverige kommer att fortsätta producera mer el än vad som behövs i landet, och fortsätta att vara EU:s främsta elexportör. Överföringen från norr till söder kommer inte heller att vara den stora utmaningen. Det stora problemet är svårigheterna att få ut tillräcklig effekt i alla delar av de regionala näten, säger Andrén.

Eftersom problemet är nytt har inte regelverken som reglerar nätägarnas ansvar prövats juridiskt. Dessutom är nätutbyggnaden en lång process, med stor osäkerhet under både planerings- och provdriftsfas, där resultatet av tillståndsgivningen inte är självklar, inte minst då utvecklingen av stamnätet och de regionala elnäten måste gå hand i hand. 

– Att lägga ut naturliga monopol på enskilda aktörer, har inte varit samhällsekonomiskt effektivt. Kanske är det Alexanderhugg som skulle kunna lösa situationen att låta Svenska kraftnät köpa de regionala näten, säger Andrén.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Visited 4 times, 1 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa