Växtbaserad mat är mer skonsam för planeten, men också för plånboken. Det framkommer i en ny rapport från Oxford University. Forskarna tror att resultaten kan överraska många, och pekar på en allmän uppfattning att vegokost skulle vara dyrare än kött.

Maten står för en tredjedel av de globala utsläppen och av dessa utgör djurindustrin en betydande del. En rad olika studier och organ, däribland FN, har pekat på vikten av att de rika länderna drastiskt minskar sin köttkonsumtion under de kommande åren. Häromveckan kom ytterligare en studie som visar att djurprodukter står för nästan hälften av utsläppen från en genomsnittlig kost, och att mäns matvanor ger upphov till 41 procent mer utsläpp än kvinnors.

Minskar kostnaden med en tredjedel

Men forskarnas uppmaningar kritiseras ibland för att de saknar klassperspektiv och det finns en utbredd uppfattning om att växtbaserad kost skulle vara dyrare än alternativen. En brittisk WWF-undersökning visar till exempel att 70 procent av de tillfrågade tycker att folk bör äta klimatvänlig kost, samtidigt som 65 procent anser att hållbara alternativ är för dyra.

Men det stämmer inte överens med verkligheten. I en ny Oxfordstudie publicerad i Lancet Planetary Health, framkommer att växtbaserad mat i snitt minskar kostnaderna med en tredjedel jämfört med en kost innehållande kött. Vegetarisk kost var något dyrare än helt växtbaserad.

– När forskare uppmanar till hälsosamma och miljövänliga matvanor får vi ofta kommentaren att vi sitter på våra höga hästar och förespråkar något som är utom ekonomiskt räckhåll för de flesta. Vår forskning visar motsatsen. Dessa kostval kan vara bättre för såväl plånboken, som din egen och planetens hälsa, säger Marco Springmann, en av forskarna bakom studien.

Forskarna jämförde sju “hållbara matvanor” med kostval typiska för människor i 150 olika länder.

Klimatsmart skolmat

Liknande resultat kan vi se från ett försök med skolluncher i Sverige, som vi tidigare rapporterat om. Med hjälp av en matematisk modell kunde KI-forskarna minska utsläppen med hela 40 procent, samtidigt som kostnaden minskade med 14 procent. Modellen utgick från en tidigare meny som serverades på skolorna och målet var att den nya menyn skulle vara så lik den gamla som möjligt med avseende på näringsvärde, pris och sammansättning.

I den nya lunchmenyn minskade frukt och bär med 54 procent, kött med 32 procent och mejeriprodukter med 13 procent. Grönsaker och rotfrukter ökade med 7 procent. Innehållet i den sistnämnda kategorin förändrades dessutom så att mer klimatsmarta och näringsrika råvaror som potatis och baljväxter tog större plats medan till exempel tomater och majs minskade i mängd.

Krävs ökad digitalisering

Medvetenheten om vikten av att ställa om de offentliga måltiderna ökar. Andelen skolor som har siffersatta mål för hur mycket växtbaserad mat som ska serveras i skolan har ökat från 29 till 37 procent på bara ett år. Fyra av fem kommuner erbjuder minst ett vegetariskt alternativ om dagen och över hälften har minst en köttfri dag.

Men det finns mycket kvar att göra, och det är inte alltid så enkelt som att bara gå över till mer växtbaserat, det beror också på hur produkten är odlad och transporterad, och vilka råvaror det rör sig om. Det slår Foodtech-plattformen Matilda Foodtech fast i en analys. För att få kontroll på måltidsproduktionens påverkan, krävs en ökad digitalisering och mer databaserade beslut.

En glädjande slutsats är dock att recepten med lägre klimatpåverkan ofta också har en lägre kostnad, vilket gör att det finns mer utrymme att istället lägga på ekogrönsaker och närproducerad mat. En annan positiv bieffekt är att antalet specialkoster minskar om exempelvis mejeriprodukter byts ut mot havre- och sojabaserade alternativ. Specialkost kostar i snitt 20-30 procent mer än vanlig kost.

En annan viktig aspekt är matsvinnet. Bara i svenska skolor slängs 62 ton mat varje dag, vilket på ett år motsvarar en kostnad på 287 miljoner kronor och en klimatpåverkan motsvarande 25 000 flygresor tur och retur till Thailand.

Bild: Matilda Foodtech

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp