8 mars 2021

Växtbaserade alternativ till mjölk, kött och andra animalier fortsätter att uppvisa en stark tillväxt på den europeiska marknaden. Den nya rapporten, framtagen av The Smart Protein project, visar att försäljningssiffrorna för segmentet har ökat med hela 49 procent på två år.

Rapportförfattarna har analyserat data från livsmedelsbutiker och delat in produkterna i olika kategorier som växtbaserad mjölk, köttsubstitut, växtbaserad yoghurt och så vidare. Bland de 11 länder som ingick i studien uppvisade i stort sett alla länder en tvåsiffrig tillväxt under perioden. Undantaget var Italien vars vegomarknad legat i princip stilla sedan 2018. 

Växtmjölken, och då framförallt havre, är det som dominerar i de flesta länderna. I länder som Danmark, Frankrike och Italien står den för över hälften av hela vegomarknaden. I Tyskland har försäljningen av havremjölk fördubblats på bara ett år. I Nederländerna och Rumänien dominerar istället växtbaserade köttsubstitut.

Tyskland är också det land där vegovågen syns tydligast, På två år har försäljningen av växtbaserade substitut ökat med 97 procent till fjolårets drygt 800 miljoner euro. Storbritannien visar också en stark tillväxt, med en ökning på 73 procent under samma period. Även där går växtmjölken starkt, och har fördubblat sin andel av marknaden sedan 2018.

Försäljningen av relativt nya vegoprodukter som växtbaserad ost och fisk har ökat ännu kraftigare, men från nästan försumbara nivåer. I Tyskland har försäljningen av vego-ost ökat med flera hundra procent; år 2020 såldes det till ett värde av 2,7 miljoner euro.

Sverige följer trenden

Sverige ingick inte i Smart Proteins omfattande analys, men tidigare rapporter har visat på en likartad utveckling även här. I höstas kunde branschorganisationen Växtbaserat Sverige visa att tillväxten konsekvent legat mellan 15 och 30 procent de senaste fem åren.

I dagsläget är segmentet värt nära två miljarder kronor. Växtbaserat kött har vuxit med 15 procent årligen, medan mejerisubstitut vuxit med omkring 17 procent varje år. Fortsätter tillväxten i ungefär samma takt bedömer organisationen att köttsubstitut kommer gå om traditionellt kött om bara 10 år.

En utveckling som de ser som positiv för Sveriges livsmedelssektor generellt, inte minst för att öka självförsörjningsgraden och även exporten.

– Målet bör vara att Sverige ska bli världsledande inom odling, innovation, förädling, kommersialisering och export av växtbaserade livsmedel och Sverige borde aktivt positionera sig som en attraktiv miljö för växande livsmedelsföretag att investera i, säger Cecilia McAleavey, ordförande för organisationen.

Veganuari gav växtbaserat en skjuts

Det talas ofta om en global vegovåg, och dessa rapporter visar att det finns en hel del som styrker denna bild. Nyligen avslutades det allt större “Veganuary” – en kampanj för att få så många som möjligt att äta växtbaserat under januari månad – och företrädarna beskriver det som en succé. 

Nära 600 000 människor från 209 länder anslöt till initiativet som beräknas ha skonat över 2 miljoner individer från att födas in och slaktas i djurindustrin. Under månaden lanserades dessutom 825 helt nya växtbaserade produkter.

Djurjordbruket är en avgörande drivkraft bakom de globala utsläppen av växthusgaser. Dels genom metan från idisslande djur, men även genom de stora landområden som krävs för att odla deras foder. I en ny analys av Our World in Data kan vi se hur endast hälften av världens spannmål äts direkt av människor. En tiondel blir biobränslen och resten går till djurfoder. (Se graf nedan)

En övergång till mer växtbaserat skulle frigöra stora mängder åkerareal som i sin tur skulle kunna föda människor, skriver de, då utan de energiförluster som sker när maten tar omvägen via en djurmage.

Michael Abdi Onsäter

Se även: 3D-printad lax snart i europeiska butiker

Se även: Studier visar: Matsystemet driver på massutrotningen