Mat & Klimat

Ny anläggning för biokol kan vara på plats i Stockholm 2022

Den nya anläggningen ska kunna ta emot 25 000 ton trädgårdsavfall varje år, berättar Erik Dahlén (Foto: Stockholm Exergi)

Biokol – kolinlagring med en mängd olika ekosystemtjänster på köpet. Nu arbetar Stockholm Exergi för att skala upp sin pilotanläggning i huvudstaden. Den nya anläggningen ska producera tusentals ton klimatpositivt biokol av stadens trädgårdsavfall.

Begreppet kolsänka rymmer många vitt skilda tekniker. Begreppet syftar på någon form av process där koldioxid tas upp ur atmosfären, och där kolet sedan lagras i biosfären eller geosfären. Det kan således handla om allt ifrån att plantera nya skogar till att fånga in koldioxid som sedan lagras i berggrunden. Ett av de mest effektiva sätten att lagra kol är att producera biokol. I Vägen till en klimatpositiv framtid, SOU 2020:4, lyfts just biokol fram som en av de kollagringstekniker som har bäst förutsättningar i Sverige. Med produktion av biokol följer också andra nyttor, såsom värmeproduktion, jordförbättring, bättre luft och kanske till och med minskad antibiotikaanvändning.

 

10 000 ton i negativa utsläpp

Stockholm Exergi är i full färd med att ta fram beslutsunderlag för att skala upp från dagens pilotanläggning av biokolproduktion till en anläggning som kan hantera hälften av Stockholms stads trädgårdsavfall. Går allt vägen kan anläggningen tas i drift redan 2022.

– I Stockholm har vi 50 000 ton trädgårdsavfall om året, säger Erik Dahlén, som är forskningschef på Stockholm Exergi, och bland annat jobbar med utveckling av biokolverksamheten.

Ambitionen är att den nya anläggningen ska kunna ta emot 25 000 ton trädgårdsavfall, vilket skulle ge 5 000 ton biokol och 4-5 MW fjärrvärme, med en verkningsgrad på 90 procent. Att man inte vill bygga en anläggning som skulle kunna hantera hela stadens trädgårdsavfall beror på att en så stor anläggning skulle kräva ett annat teknikval än det som har gjorts. Men klimatnyttan med anläggningen blir ändå enorm. I processen delas materialet upp i två delar där enbart hälften av kolet blir koldioxid och där den andra hälften blir biokol. Den värme som alstras används först till processen och växlas sedan över till fjärrvärmenätet

– Anläggningen skulle ge 10 000 ton/år i negativa koldioxidutsläpp, säger Erik Dahlén.

Förfrågningsunderlag till entreprenörer är redan utskickade och man letar nu lokalisering för anläggningen. I första hand siktar man på en anläggning inom Stockholm kommuns gränser. Men det finns också ett par andra alternativ, till exempel i Sigtuna, där Stockholm Exergi redan har en tomt.

Vid sidan av arbetet med att hitta lämplig placering för anläggningen, arbetar man också med att ta fram underlag för ett investeringsbeslut. Intäkterna för produktionen kommer från flera håll. Dels i form av försäljning av den fjärrvärme som produceras, men också genom försäljning av biokol. Vilket marknadsvärde biokolet har i Sverige är dock osäkert. I Europa skiljer priset stort, från 400 Euro/ton till 800 Euro/ton.

 

Bättre jordar och renare luft

All den biokol som produceras ska dock inte säljas kommersiellt, utan i stor utsträckning användas för Stockholm stads egen verksamhet. Lerjordarna i Stockholm behöver luckras upp vid planteringar, och därför används biokol vid trädplanteringar. Och här kommer en bättre stadsluft in i bilden.

– Träd i staden gör luften i staden bättre, och det är otrolig skillnad på hur träden växer när de har planterats med biokol, säger Dahlén.

Men det är inte bara till jordförbättring, utifrån biokolets egenskaper att magasinera fukt och näring och ge struktur åt marken, som biokol kan komma att användas framöver. Förhoppning finns också att biokol ska kunna användas till djurfoder. Det finns forskning i England och Tyskland som drivs utifrån tesen att en inblandning av 1 procent biokol i fodret gör att djuren mår bättre, och att antibiotikaanvändningen då skulle kunna minska.

– Det finns inga evidens än, men mycket tyder på att det är bra med biokol i fodret, säger Dahlén.

Mindre anläggningar för produktion av biokol finns redan runt om i Sverige, bland annat i form av de lantbrukare som gör sin egen biokol, och på så sätt både kan värma upp sina egna anläggningar och samtidigt få jordförbättringsmedel. Men det finns också större anläggningar från vilka biokol också säljs, till exempel i Kinnekulle. Potentialen för biokolproduktion är dock långt större. I utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid talas om en potential att med politiska styrmedel kunna öka kolsänkan från biokol till cirka 1 en miljon ton koldioxid per år. Men Erik Dahlén ser inte biokol som hela lösningen på klimatfrågan.

– Det finns ingen enskild lösning, många olika åtgärder krävs, och av dessa är biokolproduktion en.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.