Redan för ett kvartssekel tillbaka fanns insekter på menyn på exotiska Londonrestauranger. Men nu har också Europas första renodlade insektsrestaurang öppnat i den engelska huvudstaden, en restaurang där insekter alltså inte enbart är ett tillgängligt tillbehör vid sidan av, utan den grundingrediens som alla rätter baseras på. I Asien är insekter etablerad vardagsmat, men om restaurangen Yum Bug kommer att lyckas attrahera tillräckligt med europeiska matgäster återstår att se.

Globalt används mer än 2 000 olika insekter som människoföda, men det är bara i ungefär 120 av världens länder som matkulturen inkluderar insekter, och i Europa har insekter aldrig tidigare etablerats som basföda. Men ur klimat- och miljöskäl finns goda skäl till att även européer breddar menyn till att också inkludera insekter, enligt World Economic Forum. Detta då insekter ger likvärdiga proteiner till en bråkdel av den klimatpåverkan nötboskap orsakar, samtidigt som det tar väsentligt mindre arealer i anspråk, och därmed inte heller driver på avskogningen och därmed också utarmning av biologisk mångfald. 

Marknaden för ätbara insekter väntas explodera de närmaste åren, och inte bara av klimatskäl, utan också av hälsoskäl, då insekter är proteinrika samtidigt som de har låg fetthalt. Insekter innehåller upp till 35,2 gram protein per 100 gram, jämfört med upp till 20,6 gram för rött kött. Några av de insekter som anses vara allra bäst att äta är gräshoppor, fjärilslarver, termiter, bjärfisar och mjölmaskar.

Det har snart gått fyra år sedan det blev tillåtet att sälja insekter för konsumtion i Sverige. Och på en skola i Södertälje har insekterna redan hittat till menyn, där man bland annat gör tacofärsen av insektslarver, och utan protester från skoleleverna. Och som Mat & klimat rapporterat om tidigare har en mjölmaskindustri etablerats i Orsa. Än så länge i huvudsak för export, men med förhoppning att även nå hemmamarknaden.