Emma Rung, VD för KRAV, försvarar i en debattartikel i Skaraborgs Allehanda skolmjölken, genom att hävda att svenska betesmarker har lika många växtarter per kvadratmeter som Amazonas regnskogar. Detta är inte bara en absurd jämförelse utan också vilseledande. Enligt Greenpeace är det mest effektiva vi kan göra för att rädda Amazonas att övergå till en växtbaserad kost — det vill säga att undvika komjölk, vars produktion bidrar till avskogning genom import av kraftfoder från regnskogen.

Amazonas är inte bara världens största regnskog utan också den mest artrika, ofta kallad ”jordens lungor”. Den spelar en avgörande roll för att stabilisera klimatet. Att likställa Amazonas med svenska betesmarker är att förminska dess betydelse. Dessutom orsakar kornas avföring övergödning av Östersjön. Ett område 1,5 gånger större än Danmark lider av syrebrist på grund av utsläpp från djurindustrin. Årligen orsakar 23 miljoner grisar, 16 miljoner kor och 244 miljoner kycklingar enorma utsläpp av kväve och fosfor från djurgödsel.

Rung påstår att svenska mjölkkor är klimatsmarta i jämförelse med inrikestransporter, som står för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Detta är en märklig parallell. Skolköken kan inte påverka transportsektorn, men de kan välja att servera skolfrukt istället för skolmjölk och införa växtbaserad kost som standard. Detta skulle ha en direkt positiv effekt på både miljön och barnens hälsa.

När det gäller näring argumenterar Rung att mellanmjölk ger 14 procent av barnens dagliga proteinbehov. Men enligt Livsmedelsverket får nästan alla tillräckligt med protein eftersom det finns i nästan all mat och att det går precis lika bra att äta enligt tallriksmodellen om man äter växtbaserat.

En banbrytande rapport från The Lancet Planetary Health Commission, publicerad den 11 september 2024, understryker det akuta behovet av en global övergång till växtbaserad kost. Rapporten belyser hur vår höga konsumtion av animaliska produkter orsakar allvarliga miljöproblem: avskogning, förlust av biologisk mångfald, överutnyttjande av vattenresurser och massiva utsläpp av växthusgaser.

Det är missvisande och oansvarigt att jämföra svenska betesmarker med Amazonas regnskog när det gäller biologisk mångfald och miljöpåverkan. Regeringen bör istället för skolmjölk utnyttja EU:s stöd till skolfrukt och uppmuntra skolorna att servera växtbaserad kost. Detta skulle inte bara gynna miljön utan också förbättra barnens hälsa.

KÄLLOR

Bilar värre klimatbovar än mjölkkor
https://www.sla.se/2024/09/18/bilar-varre-klimatbovar-an-mjolkkor-db245/

Fem tips för att rädda Amazonas regnskog
https://www.greenpeace.org/sweden/artiklar/skog/5-tips-for-att-radda-amazonas-regnskog/

Så gott som alla får i sig det protein de behöver
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein

“Det går precis lika bra att äta enligt tallriksmodellen om man är vegan, som om man är allätare. Poängen med tallriksmodellen är att den hjälper till att få en bra balans mellan olika näringsämnen.”
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/vegansk-mat#Den_veganska_tallriksmodellen

”23 miljoner grisar, 16 miljoner kor och 244 miljoner kycklingar i avrinningsområdet  årligen avger 2 miljoner ton kväve och 0,4 miljoner ton fosfor i form av djurgödsel. Detta kan jämföras med 85 miljoner människor som lever i samma område och vars avföring och urin innehåller 0,5 miljoner ton kväve och 0,1 miljoner ton fosfor per år”
https://www.su.se/polopoly_fs/1.406959.1539855114!/menu/standard/file/FSconsumptionSVEwebb.pdf

The Lancet Planetary Health Commission: En brådskande uppmaning till en växtbaserad kostomställning
https://www.lakareforframtiden.se/post/the-lancet-planetary-health-commission-en-br%C3%A5dskande-uppmaning-till-en-v%C3%A4xtbaserad-kostomst%C3%A4llning