Ingrid Strid, som till vardags forskar om livsmedelssystemets miljöpåverkan vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har nyligen lagt upp en film där hon äter ett år gammal yoghurt. 

Vill väcka folks tankar

Det är Future food, SLU:s tvärvetenskapliga satsning för att möta morgondagens utmaningar och för att nå de globala målen för hållbar utveckling till 2030, som producerat filmen, och syftet är att öka kunskapen om vilken mat som faktiskt går att äta även om ”bäst före”-datumet passerats.

– Min grej med filmen är att väcka folks tankar. Om jag äter ett år gammal yoghurt kanske fler törs äta i alla fall tre veckor gammal yoghurt, säger Ingrid Strid.

Ingrid Strid framhåller att när det gäller naturella syrade mjölkprodukter (dvs utan tillsatta bär etc) spelar det egentligen ingen roll hur gammalt paketet är, så länge man inte har öppnat förpackningen, och hon ser därför dessa som ”matsvinnets kantareller”.

– När man ska lära folk att minska matsvinnet är det ju bäst att börja med det enklaste och där det inte kan bli fel, precis som man börjar med de enklaste svamparna när man lär sig vilka svampar som går att äta, säger Strid.

SLU startar matsvinnskurs

Trots att matsvinnet, all den mat som producerats bara för att kastas, står för en mycket stor del av livsmedelssektorns miljö- och klimatpåverkan är det först denna höst som SLU startar en kurs i frågan, Food waste – current situation and future opportunities. Kursen ger 7,5 högskolepoäng och ges på engelska till den som redan har grundläggande behörighet motsvarande minst 120 högskolepoäng.

Men det är inte bara på akademisk nivå som Strid arbetar för att lyfta matsvinnsfrågan. Tillsammans med en handfull andra av Sveriges främsta experter inom området har hon också bildat en förening, Matsvinnet.se, som har som syfte att nå ut brett med information om hur vi kan bli bättre på att ta tillvara mat. Föreningens ambition är att bland annat sprida nyheter, tips, inspiration och recept. Och Ingrid Strid menar att det finns ett stort kunskapsglapp att fylla.

– Ta bara en sådana sak som att lära sig skillnaden på ”Bäst före-datum”, och ”Sista förbrukningsdag”, säger Strid.

Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet. Någon orsak att slänga livsmedel som passerat Bäst före-datum finns således inte. Däremot vill man kanske tillaga sådan mat på olika sätt.

Sista förbrukningsdag handlar däremot om hur länge ett livsmedel är säkert att äta och Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag ska därför inte säljas efter att det datumet passerats.

Tredjedel av maten blir svinn globalt

Föreningen har redan fått status hos Livsmedelsverket som en konsumentförening. Men Strid spänner bågen högre än så.

– Vi vill få upp matsvinnsfrågan högre på den politiska dagordningen, säger Strid.

I debattartikeln Riksdag och regering – börja ta ert ansvar för matsvinnet nu som föreningens styrelse författat anges bland annat att en tredjedel av all mat som produceras aldrig äts upp. Att producera denna mat har förstås genererat enorma mängder växthusgaser, skapat näringsläckage som övergöder våra sjöar och hav, minskat den biologiska mångfalden och tagit en stor del av jordens resurser i anspråk.

I artikeln refererar man bland annat till Boston Consulting Groups beräkningar att 1,6 miljarder ton livsmedel går förlorade varje år, till ett värde av 1 200 miljarder dollar. Det motsvarar mat som skulle räcka för att mätta världens 900 miljoner svältande fyra gånger om.

Niclas Malmberg