20 januari 2021

Bristen på långsiktighet och tydlighet i landets energipolitik gör det svårt för många företag som arbetar med den gröna omställningen. Den inkonsekvens som upplevs kring stöden till solel orsakar stora problem för branschen och försenar omställningen, säger energiexperten Lars Andrén till Mat och Klimat.

När energiöverenskommelsen träffades 2016 såg energibranschen hoppfulla förutsättningar för en situation med ett långsiktigt regelverk och nya investeringsstöd. Att S och MP kunde göra upp med tre allianspartier tycktes lägga grunderna för en stabil energipolitik över blockgränserna, som därmed skulle kunna överleva regeringsskiften och få den stabilitet som branschen önskat.

Investeringarna i ny förnybar energi, såsom vind och sol, ökade mycket riktigt lavinartat i Sverige under åren 2016-2018, vilket utöver klimatsmart energi skapade nya näringar och sysselsättning. Men efter valet 2018 havererade överenskommelsen då M och KD valde att lämna den. Istället är det nu Liberalerna som, genom att vara stödparti för regeringen, sätter ribban för vad som är fortsatt möjligt för regeringen att åstadkomma inom energipolitiken. Med dessa ovissa förutsättningar har investeringsviljan bromsats upp kraftigt.

– Inom energibranschen, och speciellt inom solbranschen där jag är verksam, upplevs för närvarande en inkonsekvens mellan olika typer av reformer och stöd, som skapar osäkra förutsättningar för marknadsaktörerna, och som tyvärr innebär att många företag som vill investera inte törs utan avvaktar och i värsta fall avvecklar, säger Lars Andrén, Sveriges mest anlitade energiföreläsare som föreläst om förnybar energi, energieffektivt byggande och solenergi i 30 år.

Försvårar omställningen

Energibranschen är luttrad efter en historia av många tvära kast, där beslut om investeringsstöd följts av ändrade och oförutsägbara regler som i ett slag raderat ut företag, som till exempel inom såväl pelletsbranschen som solvärmebranschen. Nu är det solelsbranschen som drabbas. Utan förvarning och dialog med branschorganisationen Svensk Solenergi stoppades ansökningsmöjligheten för solcellsstödet i juli 2020. Samtidigt aviserades att ett nytt stöd skulle införas från och med 1 januari 2021, med följd att intressenter och investerare sköt fram sina planer ett halvår, med förödande resultat för många företag i branschen.

– Och nu, 6 månader efter den indragna ansökningsmöjligheten, avsätts enbart medel som täcker ansökningar gjorda före 7 juli 2020. Cirka 9 000 ansökningar dras in. Det här sker helt utan kommunikation med branschen vilket riskerar att kullkasta allt det värde som är uppbyggt under den tid solcellsstödet funnits, säger Andrén och fortsätter:

– Det mest prekära är att branschen själva ville ha en utfasning av solelsstödet men under kontrollerade former, vilket också framförts till politikerna. Nu blir det tvära kast som får allvarliga följder för de aktiva solelsföretagen, och detta helt i onödan.

En långsiktig hållbar utveckling är förstås svår att uppnå om inte också den politik som förs är långsiktig och målmedveten. Politiken sätter ramar och ger verktyg för branscherna att uppnå satta mål, men Andrén som pekar på att detta bör göras i samspel med branschorgansiationer och att de stöd som tas fram måste ges tid att verka under minst ett decennium och avvecklas under ordnade former.

– För att förvalta skattebetalarnas kapital på bästa sätt och uppnå de mål och syften som subventioner och regelverk syftar till att nå måste politiken vara marknaden närmare. Vid sidan om kapitalförstöringen blir det även ett stort lidande för de företagare som inte överlever den osäkerhet som de tvära politiska kasten orsakar, säger Andrén.

Niclas Malmberg