Mat och Klimat

Så kan återskapade våtmarker rädda Östersjöns botten

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

Torrlagda våtmarker står för 25 procent av Sveriges koldioxidutsläpp enligt kampanjgruppen Återställ Våtmarker. Faktum är att 90 procent av Sveriges våtmarker i slättlandskapen nu står uttorkade och avger mer än 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, vilket är mer än hela Sveriges samlade personbilstrafik. 

Kampanjgruppens krav är att torvbrytning förbjuds och att utdikade torvmarker återställs, så att de åter kan binda koldioxid och myllra av liv.

 

Återskapande i praktiken

Men det finns redan organ som arbetar just med att återskapa våtmarker, däribland Upplandsstiftelsen, en fristående ideell förening där Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län utgör medlemmarna. Upplandsstiftelsen har dubbla uppdrag; tillgängliggöra natur för friluftsliv, och skapa förutsättningar för den biologiska mångfalden i de 47 områden i länet man förvaltar som ägare eller som arrendator. Och som del av naturvårdsarbetet finns också projekt kring att återskapa våtmarker.

Ett sådant område är Ledskärsviken vid Tierps kommuns Östersjökust. 

Här fanns landets första fågelstationer, och idag är Ledskär en av Sveriges viktigaste fågellokaler. Bland de stora öppna strandängarna, med betande kor, enar och havtornsbuskar myllrar det av fåglar som rastar under både vårens och höstens flytt, och i den grunda havsviken trivs bland annat stjärtand, skräntärna, trana, sädgås och rödbena, och högre upp i skyn kretsar rovfåglar som fiskgjuse, lärkfalk och havsörn. Och även fåglarna gynnas av den våtmarksrestaurering som Upplandsstiftelsen driver i området. 

– Inte en enda gädda kunde vi hitta förra sommaren, trots att vi skapat så bra förutsättningar för gäddan att leka. De hade blivit fågelmat, berättar Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen.

 

 

Fisken återvänder

Det man gjort vid Ledskär är att först ta bort stora arealer, 18,5 hektar, av vass och alsly, för att därefter pumpa upp vatten från diket som avvattnar området. För att sedan också möjliggöra för vuxen lekfisk att nå området och för yngel att ta sig ut, har till sist en bäckfåra anlagts som låter det vatten som silas genom markerna att mynna ut i diket och vidare ut mot Östersjökusten. 

Vid Upplandsstiftelsens studieresa i maj för företrädare för medlemsorganisationerna hittades så de första gäddynglen. 

– Jag tog med de här bilderna på gäddyngel ifall det skulle bli samma resultat som förra året. Men titta här i hinken vad jag hittade när jag var ute på morgonen och förberedde mig, säger Loreth och visar upp ett konkret resultat av våtmarksprojektet i form av små gäddor.

 

Utöver att binda koldioxid och skapa bättre förutsättningar för fågellivet i området, kan den återskapade våtmarken vid Ledskärsviken därför också vara en pusselbit i kampen för att rädda den hotade Östersjögäddan. Detta är i sin tur viktigt för Östersjöns ekosystem.

Med färre gäddor ökar antalet spigg, och med mer spigg minskar antalet bottendjur, vilket leder till en utbredning av trådalger, som slutar i en syrefattig, död havsbotten. På så sätt kan vi genom att pumpa upp vatten för att återskapa våtmarker också bidra till att rädda annars döende havsbotten.

Niclas Malmberg

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Visited 9 times, 2 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa