Mat och Klimat

Storskaliga jordbruk driver på illegal skogsskövling

I Asien och Sydamerika är det framförallt produktionen av soja, nötkött och palmolja som driver avskogningen (Foto: Gryffyn M, Unsplash)

2 juni 2021

Större delen av de skogsområden som illegalt skövlas i Latinamerika och Sydostasien genomförs för att bereda mark åt affärsmässiga jordbruk. Det visar en ny rapport.

Enligt rapporten från organisationen Forest Trends står Latinamerika och Karibien för 44 procent av de globala förlusterna av regnskogar, och större delen av skövlingen är illegal.

I studien uppges att det försvann 77 miljoner hektar skog mellan 2013 och 2019 i Latinamerika, Sydostasien och Afrika. Det kommersiella jordbruket stod bakom 60 procent av denna skövling – och en stor majoritet genomfördes i strid med nationella lagar och regler.

Enligt rapportförfattarna röjdes minst 31,7 miljoner hektar skog illegalt under de sju åren för att producera främst nötkött, sojabönor och palmolja.

Rapportens huvudförfattare, ekologen Arthur Blundell, säger:

– Vi behöver inte röja mer skog för att odla mat. Människor måste inse hur det kommersiella jordbruket driver på den illegala avskogningen – och hur viktiga regnskogarna är.

 

Olika aktörer bakom avskogningen

I Latinamerika och Karibien beräknas hela 77 procent av skogsskövlingen hänga samman med satsningar på kommersiella jordbruk, en siffra som är nästan identisk i Asien.

En fjärdedel av de totala skogsförlusterna inträffar i Afrika, men enligt rapporten står det affärsmässiga jordbruken bakom en betydligt mindre del av den illegala skövlingen på denna kontinent – bara tio procent. I Afrika är det i stället de självhushållande jordbruken som driver på avskogningen.

Samtidigt konstaterar forskarna att många länder är dåliga på att rapportera om illegal skogsskövling, och att det därför är svårt att få fram pålitliga uppgifter.

Geografen Eraldo Matricardi vid Brasilias universitet säger att många fortfarande inte förstår skogarnas värde.

– Det gör att det finns ett intresse för att göra markerna mer produktiva. Jordbruksföretagen har samtidigt starka ekonomiska motiv, säger Eraldo Matricardi, som är expert på utnyttjandet av mark.

Forskare är överens om att det finns sociala och ekonomiska skäl till att en viss skogsröjning måste förekomma, för att skapa utrymme för både kommersiella och familjebaserade jordbruk.

Men Eraldo Matricardi betonar att de aktörer som fäller skogar legalt måste följa vissa föreskrifter och begränsningar, medan den illegala verksamheten inte följer några regler.

 

Soja, palmolja och nötkött

Enligt rapporten är hela 81 procent av de skogar som röjs för att producera palmolja i Indonesien – landets största exportprodukt – illegalt utförda.

I Brasilien beror nästan tre fjärdedelar av skogsförlusterna på att mark röjs för att skapa betesmarker för djur inom köttindustrin, medan även produktionen av soja förorsakar stora skövlingar.

Arthur Blundell menar att de berörda länderna måste bli bättre på att upprätthålla sina lagar och ta krafttag mot skogsskövlingen. Men han betonar också att konsumenter i USA, Kina och EU bär ett ansvar för utvecklingen.

– De måste försäkra sig om att deras inköp inte kan kopplas till förlusten av skogar. Om du exempelvis köper något från Brasilien talar mycket för att det kan kopplas samman med avskogning.

Enligt rapporten hänger skövlingen ofta samman med statlig korruption, och i Brasilien har dessutom miljöskyddet försvagats betydligt sedan president Jair Bolsonaro kom till makten.

Den illegala skogsskövlingen har även en kraftig påverkan på klimatförändringarna. Enligt studien är utsläppen från jordbruk som bedrivs på illegalt fällda skogsområden högre varje år än Indiens koldioxidutsläpp från fossila bränslen var under 2018.

– Vi kan inte hantera klimatförändringarna utan att agera mot den illegala skogsskövlingen, konstaterar Arthur Blundell.

 

Washington Castilhos/ IPS

 

Se även: Aktivister målar ingången till parlamentet grön – ”Stoppa greenwashingen av CAP”

Se även: Satsning på klimatbyar skyddar mot översvämningar i Indonesien

 

 

*Artikeln har även publicerats av SciDev.Net

Fler artiklar av denna författare

Visited 78 times, 1 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa