21 september 2021

Förutom att binda mycket kol är utgör de även hem till en mängd olika marina arter. Nu ska ålgräsängarna utanför Göteborg få skydd, efter att kommunfullmäktige röstat för en motion från Miljöpartiet.

Utbredningen av sjögräsängar minskar i allt snabbare takt globalt, bland annat på grund av övergödning. Längs den svenska västkusten har utbredningen av ålgräs minskat med omkring 60 procent sedan sedan 1980-talet. Men nu får ålgräsängarna utanför Göteborg skydd. Detta efter att kommunfullmäktige i Göteborg i bred majoritet röstat bifall till Miljöpartiets förslag om att skydda hotade ålgräsängar längs kusten. Enbart Sverigedemokraterna motsatte sig förslaget till beslut.

För omkring ett år sedan behandlades Miljöpartiets motion för första gången i kommunfullmäktige.

– Då ville flera partier återremittera frågan, för att bland annat beräkna kostnader, säger Miljöpartiets kommunalråd Karin Pleijel.

Men efter ett års utredningsarbete och fördröjning på grund av corona kunde kommunfullmäktige så ställa sig bakom MP:s förslag, vilket för att vara ett ärende av denna dignitet kan anses vara en snabb beslutsprocess. Men kvar är genomförandeprocessen.

– Nu gäller det att följa upp uppdraget i Byggnadsnämnden, för att försäkra oss om att det blir verklighet, konstaterar Pleijel.

Klimat- och arträddare

I den fortsatta processen ska kommunen dels utreda vilka områden som är skyddsvärda, dels arbeta in skydd av ålgräsängar i prioriteringslistan för skydd av natur.

Ett motiv för att skydda ålgräsängarna är för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Ålsgräsängar är fortplantningsområden för många marina arter. Efter att tidigare ha varit vanliga i grunda vikar längs Bohusläns kust är ålgräset idag hotat. Och de försök som gjorts för att restaurera ålgräsängar har vistas vara mindre framgångsrika, då det är svårt att få odlat ålgräs att växa i det fria.

Men det finns också ett annat motiv till att skydda ålgräsängarna, klimatet.

– Eftersom ålgräsängarna är viktiga för att binda kol, gör de också klimatnytta, säger Karin Pleijel.

Och det är inga små mängder det handlar om. Forskning i Danmark visar på så mycket som 26 kg organiskt kol per kvadratmeter, 260 ton kol per hektar, vilket är mer än vad som beräknas finnas på ett hektar svensk skogsmark.

Trots att ålgräset i sig inte har en större biomassa än en äng på land binder det alltså mer kol per yta än en granskog. Detta då det organiska material som ålgräsängar fångar upp bryts ned mycket långsamt, i processer som är många hundra eller till och med tusentals år.

Niclas Malmberg

Se även: Dafgårds storsatsar på veganchark – “vi kan inte fortsätta äta kött som förut”

Se även: Nytt projekt för morgondagens ärter