Utvecklingen av alternativa mjölkdrycker fortsätter att vara en växtbaserad framgångssaga. Dels går de klassiska havre- , soja- och nötbaserade dryckerna starkt framåt med företag som Oatly i spetsen. Men marknaden välkomnar även nya alternativ i exempelvis potatis- och hampamjölk. Snart kommer även den odlade mjölken, som ska vara molekylärt identisk med den animaliska varianten.

Stora framgångar globalt

Efter att ha genomgått en motig tid sedan börsnoteringen i våras, kunde havrepionjären Oatly uppvisa mycket starka försäljningssiffror för årets andra kvartal. Omsättningen med steg 53,4 procent och om siffrorna håller i sig kan helårsförsäljningen landa på 690 miljoner dollar.

– Våra rekordintäkter under andra kvartalet överensstämde med våra förväntningar och visar en bred tillväxt över geografier och försäljningskanaler, trots vissa covid-19 och startrelaterade motvindar vi upplevde under kvartalet, skriver de i ett pressmeddelande. 

Bolaget fortsätter att bygga ut, särskilt i  USA, och väntas dubbla produktionen till 225 miljoner liter årligen till slutet av nästa år.

Oatlys framgångar är bara ett exempel på en sprudlande växtbaserad framgångssaga. Idag utgör växtbaserad mjölk 15 procent av marknaden i USA, och enligt en rapport från Grand View Research kommer den globala marknaden för växtmjölk fortsätta att öka kraftigt i framtiden. Med en genomsnittlig årlig tillväxt på 12,5 procent kommer försäljningen hamna på över 50 miljarder dollar år 2028. Miljömedvetenhet och moraliska överväganden är en drivkraft, men även ökad tillgänglighet samt ökande antal fall av laktosintolerans i världen.

Asien är enligt rapporten den största marknaden för växtmjölk, främst på grund av en lång tradition av att dricka sojamjölk. Och medan havrebaserade mjölkdrycker stormar fram så är sojabönan fortsatt den gröda som är vanligast i växtdrycker globalt (35 procent).

Vilken växtmjölk är bäst?

När det kommer till valet av växtbaserad mjölk står vi konsumenter inför en mängd olika alternativ, och det är inte alltid lätt att veta vad som är bäst ur miljömässig och etisk synpunkt. I en artikel i The Guardian går två experter igenom de vanligaste alternativen och lyfter för- och nackdelar.

Kokosmjölken är nyttig, men förknippas med människorättsliga och miljömässiga problem i det tropiska Sydostasien där frukten plockas. Mandelmjölken är yteffektiv, men är den mest vattenslukande av alternativen (runt 70 liter för ett glas), och pollineras med kommersiella bin som i sin tur hotar de naturliga biarterna. Rismjölken bedöms som varken särskilt näringsrik eller effektiv, samtidigt som den har högst klimatpåverkan av sorterna på grund av risodlingarnas höga metanutsläpp.

Majoriteten av mandelodlingarna är koncentrerade till det torra Kalifornien. Dessutom utgör odlingarna ett hot mot vilda pollinatörer

Bland vinnarna finner vi sojamjölken, som trots sitt något tveksamma rykte är både näringsrik och miljömässigt relativt skonsam, förutsatt att sojan kommer från en hållbar odling och inte från monokulturer i skövlade tropiska regnskogsmarker. Den andra vinnaren är då havremjölken, som nu ökar våldsamt snabbt i popularitet och marknadsandelar. Ett problem är att havre oftast odlas i enorma monokulturella system som är skadliga för den biologiska mångfalden, men på plussidan finns det redan idag enorma mängder havre att tillgå – om vi minskar djurhållningen; idag går någonstans mellan 50 och 90 procent av den globala havreproduktionen till djurindustrin som foder, berättar forskaren Liz Specht.

Tydligt är att alla ovan nämnda alternativ är bättre för planeten än komjölk. Enligt en Oxfordstudie från 2018 har komjölk minst tre gånger så hög klimatpåverkan som växtmjölk och tar minst nio gånger så stor landyta i anspråk.

Potatis och hampa – Nya utmanare

Vid sidan av de numera klassiska växtdryckerna dyker det ständigt upp nya och innovativa alternativ. Svenska Veg of Lund har nyligen lanserat en potatisdryck som går under namnet Dug. Potatis är en gröda med både lågt vatten- och klimatavtryck; potatisdrycken kräver enligt företaget 56 gånger mindre vatten än mandelmjölk, är dubbelt så markeffektiv som havre, och har 75 procent lägre klimatpåverkan än komjölk. Drycken finns nu på ett stort antal svenska livsmedelsbutiker och är på god väg att lanseras både på de asiatiska och amerikanska marknaderna. I veckan kom nyheten att även nätbutiken Mathem tar in den hajpade potatisdrycken.

– Den snabba och positiva responsen ger oss goda förutsättningar att ta steget över Atlanten och fortsätta lanseringen i USA, där vi inleder i orter med stor befolkning och intresse för nya livsmedelsprodukter, skriver företagets vd Cecilia Lindwall.

Potatisdrycken Dug finns att köpa på flera svenska livsmedelsbutiker och online

En annan bubblare är mjölkdryck gjord på hampafrön. I teorin är det ett fantastiskt alternativ ur miljösynpunkt då grödan inte kräver bekämpningsmedel eller mycket vatten och dess rötter kan bli upp till tre meter djupa vilket ökar kolinlagringen i jorden och gynnar jordhälsan. Nu drar brittiska Soil Association igång ett forskningsprojekt för att undersöka den industriella hampans potentiella roll i övergången till ett hållbart samhälle. I Storbritannien finns bland annat företaget Good Hemp som producerat hampadryck i över fem år.

Framtidens mjölk?

Men alla alternativa mjölkdrycker är inte växtbaserade. Nu kommer lanseringen av så kallad “odlad mjölk”, producerad genom mikrobiell fermenteringsprocess. Det svampproducerade mjölken är molekylärt identisk med komjölk och kan därmed användas för att producera en rad olika mejeriprodukter. Och det här är inte något som ligger långt in i framtiden. Kalifornienbaserade Perfect Days fake-mjölk finns redan idag att hitta i Nick’s glassar på den amerikanska marknaden. De har också gjort framsteg i Singapore, där de nyligen startat ett forskningslabb med hjälp av statligt stöd. Landet är sedan tidigare känt för att vara ett nav i den nykläckta branschen för labodlade animalier.

Perfect Day producerar sin mjölk genom att föra in gener som kodar för vassleprotein i en svamp, som sedan tillåts växa under fermenteringsprocessen. Företagets nästa produkt är en mjukost som ska lanseras senare i år. Andra företag i branschen är New Culture och Turtle Tree Labs. Enligt Good Food Institute investerades nästan 600 miljoner dollar i den här typen av proteiner år 2020, varav hälften gick till Perfect Day.

Glasstillverkaren Nick’s använder sig av Perfect Days odlade mjölkprotein

Michael Abdi Onsäter

Mat och Klimat har intervjuat Pia Björstrand från Klimataktion, om skogsindustrin och biobränslen

Se även: Upprop för mer vego i Göteborgs skolor – få kommuner har siffersatta mål

Se även: Vegotrenden stark i landets skolor