7 april 2021

Miljöpartiets partistyrelse har i mars, som första svenska riksdagsparti, antagit ett brett djurpolitiskt program med fokus på djurens egenvärde. De vill se en djurhållning som är anpassad utifrån djurens behov, där all burhållning avvecklas och där alla djur ges rätt till utevistelse och bete. Programmet omfattar inte bara domesticerade djur, utan också vilda djur, med krav att även vilda djur ska ingå i djurskyddslagen. Andra nya förslag är införandet av en djurombudsman och förbud mot privat användning av fyrverkerier.

En av initiativtagarna till programmet är Jenny Lundström, djurpolitiskt ansvarig i Miljöpartiets partistyrelse.

– När Elisabeth Falkhagen valdes in i riksdagen och blev partiets djurpolitiska talesperson resonerade hon och jag om att det behövdes ett nytt djurpolitiskt program. Djurfrågorna är centrala för Miljöpartiet, och då känns det nödvändigt att också ha ett uppdaterat program. Det är Miljöpartiet som är drivande i frågorna, det ska ingen behöva tvivla på. Vårt grundfundament är våra tre solidariteter – där är djuren med. Inget annat parti har en sådan grundsyn, säger hon till Mat och Klimat.

Präglat av pandemin

Arbetet med att ta fram faktaunderlag gav så mycket material att Jenny Lundström lyfte frågan att man inte skulle nöja sig med att utforma en kort programfördjupning som redogjorde för partiets politik, utan ett politiskt program som också gav fördjupad kunskap om hur läget ser ut. Det blev också partistyrelsens beslut, och efter en remissomgång antogs det djurpolitiska programmet den 12:e mars. 

Programmet är inte heller bara en sammanställning över den politik partiet drivit sedan tidigare på området, utan innehåller också helt ny politik. Ett sådant exempel är förslaget att också inkludera vilda djur i djurskyddslagen. 

– Vi vill gå samma väg som Finland och inkludera vilda djur, exempelvis vad gäller utsättningspolitik och fredande av djur under parningstid, säger Lundström.

Rådande pandemi präglar förstås inriktningen i programmet, i synnerhet vad gäller internationella frågor och utifrån den risk för nya zoonoser (smittspridning från djur till människa) som dagens djurhållning orsakar. 

– Men det är inte bara djurhållningen som ökar risken, utan också habitatförluster som leder till nya interaktioner mellan människa och djur och där sjukdomar som funnits i viltfaunan sprids till människor, säger Lundström.

Exempel på habitatförluster när naturliga livsmiljöer förstörs är uppodling av nya områden eller expansion av boskapsskötsel. 

Annars är smittspridningen inom minkhållningen något som allmänt varit i fokus under pandemin, och där även andra partier nu lyft frågan om att förbjuda minkfarmar. Det är en linje som Miljöpartiet drivit länge, och som återfinns i programmet.

Minknäringen sattes på paus under 2021 som en följd av pandemin. Men avelsdjuren är kvar och branschen hoppas kunna starta upp igen så fort som möjligt. (Foto: Jo-Anne McArthur, Unsplash)

EU-regler försvårar

Ett dilemma vad gäller svensk djurskyddspolitik är svårigheterna att gå före med nationell lagstiftning utifrån EU:s gemensamma marknad och utformningen av jordbruksstödet. Trots att en god djurhållning har brett stöd bland svenska köttkonsumenter har EU:s jordbrukspolitik bland annat fått Lantbrukarnas Riksförbund att förespråka slopade beteskrav, vilket Mat & Klimat lyft tidigare. Men även där EU har tydliga regler kring djurhållningen är efterlevnaden av dessa svag.

– Trots förbud mot svanskupering av grisar kan vi konstatera att över 90 procent av de grisar som föds upp inom EU har kuperade svansar, säger Lundström.

Svaga kontrollfunktioner och bristen på kännbara konsekvenser gör efterlevnaden svag. Miljöpartiet föreslår därför att det inte ska vara tillåtet att sälja mat på den gemensamma marknaden om djurhållaren brutit mot reglerna. 

– Vi föreslår också importförbud om djuruppfödningen utifrån svensk lagstiftning skulle klassas som djurplågeri. Vi vet att en god djurvälfärd har ett starkt stöd bland svenska konsumenter, och man förväntar sig det ansvarstagandet, konsumenten ska inte behöva ha koll själv, säger Lundström.

För att ytterligare förenkla för konsumenterna föreslås krav på ursprungsmärkning av animaliska livsmedel i restaurang och storkök.

Rumänien exporterar årligen miljontals får till länder utanför EU. Trots flera uppmärksammade regelbrott och anmärkningar fortsätter de plågsamma transporterna att öka (Foto: Animals International)

Krävs en översyn

Programmet kommer att utgöra grunden för kommande förhandlingar inom regeringen och med regeringens samarbetspartier. Men Jenny Lundström pekar på att mycket går att åstadkomma redan inom ramen för det befintliga landsbygdsprogrammet och genom att den djurskyddslag som antogs 2018 efterlevs. 

– Det behövs en föreskriftsöversyn utifrån den nya djurskyddslagen. Det är väldigt mycket som går på tradition istället för att utgå ifrån lagstiftningens formulering kring naturliga beteende. Minkarna är det värsta exemplet, där Jordbruksverkets föreskrifter tillåter upp till betydande nivå av avvikande beteenden trots att lagen har nolltolerans. Föreskriften står alltså i strid mot lagstiftningen. Där sviker den ansvariga myndigheten, säger Lundström.

Det Miljöpartiet efterlyser är ett uppdrag till Jordbruksverket att göra en genomgång och uppdatera föreskrifterna utifrån vad som faktiskt anges i lagstiftningen. 

– Det borde myndigheten göra automatiskt när det kommer en ny lag, men det har inte gjorts så det behövs ett tydligt uppdrag från regeringen.

Även frågan om djurförsök finns med i programmet.

– Vi vill se en nationell handlingsplan för att fasa ut djurförsöken, men också ge bättre möjlighet att överklaga de tillstånd som ges till att utföra djurförsök, så att också djurskyddsorganisationer ges överklaganderätt, säger Lundström.

Jenny Lundström är djurpolitiskt ansvarig i Miljöpartiets partistyrelse

Niclas Malmberg

Se även: Vänsterpartiets pandemikrav – avveckla djurindustrin

Se även: Parlamentarikerna om djurtransporterna till havs – ”fruktansvärt”