15 september 2021

Ett storskaligt skifte från ris till potatis kan minska utsläppen från stapelgrödor med 25 procent i Kina, enligt en ny rapport publicerad i Nature Food. Rotfrukten tar också mindre land i anspråk än den metantunga risodlingen. Samtidigt pekar forskarna på flera risker med ett sådant skifte.

Nyligen publicerades en studie som visar att det globala matsystemet står för en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser. Den största boven är djurhållningen, som i sin tur står för två tredjedelar av matens klimatpåverkan, och det är också därför mycket av debatten och forskningen kring styrmedel riktar sig just mot kött- och mejerisektorn. 

Men för att bromsa klimat- och artkrisen krävs ett helhetsgrepp som även innefattar andra sektorer, och i synnerhet stapelgrödorna som ris, potatis, majs och vete, som utgör en stor del av vår kost. Nu har ett kinesiskt forskarteam publicerat en studie som visar hur ett storskaligt skifte mot potatis som basvara skulle gynna miljön och klimatet på flera sätt.

Studien kommer mot bakgrund av den kinesiska regeringens “potatisstrategi” från 2015, som fastslår att konsumtionen av grödan ska öka signifikant fram till 2030. Strategin är dock ingen klimatstrategi utan syftar främst till att öka matsäkerheten och självförsörjningen i landet (potatis är en mer klimatresistent och anpassningsbar gröda än ris). För att få en bild av strategins miljöpåverkan jämförde forskare på Chongqing University potatis med andra stapelgrödor och undersökte hur en storskalig potatissatsning skulle påverka miljön.

Risodlingen ger upphov till stora mängder utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan. RISE räknar att ett kg ris har 30 gånger så hög klimatpåverkan som svensk potatis

Mindre utsläpp, fler kalorier

Kina är en storspelare på den globala jordbruksmarknaden, och producerar en fjärdedel av världens ris, potatis och majs, samt en femtedel av världens vete. I rapporten framkommer att potatisen är den gröda som har minst påverkan på klimat och miljö; den ger inte upphov till massiva metanutsläpp som risodlingen gör och kräver inte lika stora mängder gödsling som majs. Det stämmer med de siffror som svenska forskningsinstitutet RISE tagit fram som visar att ris har ett trettio gånger så högt klimatavtryck som potatis.

Forskarna tog fram tre scenarion för produktionen av stapelgrödor 2030. I nollscenariot ökade utsläppen från sektorn med 20 procent för att möta det ökade kaloribehovet. I Scenario 1 (S1) mer än fördubblas potatisskörden vilket skulle minska utsläppen med 14 procent, och markanvändningen med en tiondel, trots ökad kaloriproduktion. I det sista scenariot (S2) används en strategisk plan för att lokalisera den ökade potatisodlingen från S1 dit den gör störst nytta. En sådan modell väntas ge 25 procent minskade utsläpp från sektorn, 17 procent mindre mark- och vattenanvändning samtidigt som det totala antalet kalorier från stapelgrödor ökar med 19 procent.

Forskarnas tre scenarier över tid. Den första bilden visar markanvändningen, den andra visar växthusgasutsläpp och den tredje vattenanvändning. Scenario S2 med ökad och smart potatisodling har minst påverkan i samtliga kategorier. Källa: Liu et al. 2021

Potatis i nudlar?

En viktig aspekt är att potatisskörden per hektar är låg i Kina jämfört med andra länder. Det beror på att rotfrukten ofta odlas i områden med sämre jordkvalitet och mindre tillgång på vatten. Dessutom drivs jordbruket i Kina fortfarande mestadels av småbrukare där graden av mekanisering är låg.

En annan viktig utmaning att ha i åtanke är att potatis har sämre hållbarhet än andra stapelgrödor som exempelvis ris. Det innebär enligt forskarna att det även måste ske förändringar längre fram i värdekedjan för att potatisen ska nå konsumenterna. Om konsumenterna dessutom fortsätter att efterfråga ris kommer ett skifte mot mer potatisodling enligt S2 leda till ökad import av ris från andra länder.

– Jag förstår att det är svårt att förändra en befolknings matvanor, men rent tekniskt sett så kan man blanda in potatis i veteprodukter till exempel. Det förändrar inte smaken på nudlarna nämnvärt, och det kan vara ett bra sätt att stärka potatisens roll i matsystemet, säger professor Yi Yang, en av forskarna bakom studien.

Michael Abdi Onsäter

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo.

Se även: 3D-printad veganlax snart i europeiska matbutiker

Se även: Hemköps vegonudging väcker starka reaktioner