Att en kost bestående av mer vegetabilier och mindre kött är bra för både hälsa och miljö råder bred samsyn kring. Men nya studier lyfter fram detaljer som kan vara en ögonöppnare för många.

En sådan ny kunskap är att kostens miljöpåverkan kan begränsas genom att äta mindre utrymmesmat. Utrymmesmat är sådant vi äter utan att det bidrar positivt till kostens näringsinnehåll, till exempel alkohol, läsk och godis. Enligt den nya forskningen står denna utrymmesmat för upp till ca 40 procent av kostens miljöpåverkan. En miljöpåverkan som alltså i princip helt skulle kunna kapas, utan att behöva ersättas med andra livsmedel.

– Utrymmesmaten bidrar i regel inte positivt till kostens näringsinnehåll eller hälsopåverkan, utan kan snarare medföra problem som exempelvis ett för stort energiintag eller för högt intag av socker och salt, säger Elinor Hallström, en av forskarna bakom studien.

Samtidigt bidrar överskottsmaten till kostens totala miljöpåverkan. Dessa livsmedel har också ett högt miljöavtryck i relation till dess näringsinnehåll. Många svenskar äter i dag för mycket mat och hade därför kunnat minska på utrymmesmaten utan att ersätta den med andra livsmedel. För personer där energibehovet inte nås vore det positivt om utrymmesmaten ersattes med ett ökat intag av exempelvis grönsaker, baljväxter eller fullkornsprodukter som många svenskar äter mindre än rekommenderat av

Att vi måste ändra vår kost radikalt för att nå miljömålen står klart. Och en lågt hängande frukt här är att begränsa eller avstå från fredagsmyset och lördagsgodiset, vilket enkelt uttryckt både är positivt för vår hälsa, och samtidigt bra för miljö och plånbok. 

Små skillnader mellan könen

En kanske mer överraskande slutsats av studien är att kvinnorna hade samma eller högre miljöpåverkan som män räknat per intagen kalori. Mäns kostvanor, med större andel kött, har länge pekats ut som den största boven. Och sett till den totala konsumtionen är männens miljöpåverkan också ofta större, men detta är delvis en effekt av att män äter mer. Kvinnors större intag av kost med lite kalorier, som till exempel grönsaker, gör dock att bilden blir en annan om man istället jämför miljöpåverkan per kalori.

– Vår studie visade, precis som många tidigare studier, att kvinnor hade lägre miljöpåverkan från kosten än män räknat per totalt energiintag. Däremot såg vi små skillnader mellan könen för påverkan på de flesta miljöeffekter när vi uttryckte miljöpåverkan per 1000 kcal, för några miljöeffekter hade kvinnorna till och med högre påverkan än männen.

Resultaten tyder på att mängden total energi har stor betydelse när olika grupper av individers miljöpåverkan jämförs. Men även skillnader i kostvanor påverkar.

– I vår studie, som inkluderade medelålders och äldre svenska individer, stod t.ex. mejeriprodukter och vegetabilier för en större andel av kostens miljöpåverkan hos kvinnor, medan rött kött stod för en större andel av påverkan hos männen, säger Hallström. 

Mer spannmål och baljväxter

Goda nyheter som framkommer i studien är att delar av befolkningen redan har börjat omställningen till en mer hållbar kosthållning. Negativa nyheter är att de flesta miljömål överskrids även av gruppen med lägst miljöpåverkan, vilket visar på hur stora förändringar som faktiskt är nödvändiga. 

Den kanske mest positiva slutsatsen utifrån studien är att det är ett fåtal livsmedel som står för den allra största delen av kostens miljöpåverkan. Genom riktade insatser för att minska miljöpåverkan från dessa livsmedelsgrupper är således mycket vunnet. Hallström framhåller emellertid att det är viktigt att inte enbart prata om vad vi inte ska äta utan också om vad vi ska äta, som till exempel spannmål, rotfrukter, och baljväxter, även om det både handlar om vad vi väljer bort och vad vi äter.

– Den initiala tanken att köttanaloger kan minska kostens miljöpåverkan förutsätter ju att köttanalogerna just ersätter delar av köttet på tallriken. Idag ser vi dock en trend där konsumtionen av köttanaloger ökar samtidigt som vi inte ser någon minskning av den genomsnittliga köttkonsumtionen i den svenska befolkningen, och i värsta fall bidrar denna utveckling till att svenskarna överkonsumerar protein i ännu högre grad än tidigare, säger Hallström.