17 december 2021

Forskare vid Lunds universitet har studerat EAT-Lancetkosten och tagit fram ett poängsystem som visar på stora hälsofördelar med att följa den hållbara tallriksmodellen. Studien visar bland annat att den hållbara kosten avsevärt minskar risken att utveckla cancer och hjärt- kärlsjukdomar.

Ger tydliga hälsoeffekter

EAT-Lancet-rapporten, som publicerades i början av 2019, hade till syfte att presentera en både hälsosam och hållbart kost. I rapporten beskrev 37 experter inom hälsa, jordbruk och miljö från 16 olika länder hur världens matproduktion måste se ut för att räcka till 10 miljarder människor år 2050, med hänsyn till klimatpåverkan, vattenanvändning, biologisk mångfald, fosfor- och kväveanvändning samt försurning.

Baserat på den globala rapporten publicerades i mars 2019 en uppföljande rapport med nordiskt fokus, framtagen av Stockholm Resilience Center. 

Forskare vid Lunds universitet har nu fördjupat resonemangen vad gäller EAT-Lancetkostens hälsopåverkan genom att utveckla ett kostindex, en form av poängsystem för att kunna fastställa hur dödlighet hänger samman med följsamhet till EAT-Lancetkosten.

I korthet bygger modellen på att vi ska öka andelen grönsaker, frukt, omättade oljor, baljväxter, fullkorn, nötter och fisk i vår föda, samtidigt som andelen nötkött, lamm, fläsk, fågel, ägg, mejeriprodukter, potatis och tillsatt socker minskar. Och enligt studien ger det tydliga hälsoeffekter att följa EAT-Lancetkosten.

– En hållbar kost är bra för hälsan! Kosten minskar risken att dö med 25 procent, risken att dö i cancer med 24 procent och i hjärt- kärlsjukdom med 32 procent, säger Anna Stubbendorff, huvudförfattare bakom studien.

Anna Stubbendorff är doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi Lunds universitet och Forskarskolan Agenda 2030

Låg följsamhet för baljväxter och nötkött

I det index som tagits fram gavs 14 olika livsmedelskomponenter ett poängvärde mellan noll och tre. Noll poäng anger låg följsamhet av livsmedelskomponenten enligt EAT-Lancetkosten, och tre poäng hög följsamhet. Totala möjliga poängintervall är således 0–42, där noll poäng innebär att man agerar helt tvärt emot EAT-Lancet, medan 42 poäng innebär perfekt följsamhet. Totalt deltog 22 421 personer mellan 45 och 73 år i studien, varav en stor majoritet kvinnor. 

– Vi har justerat för de faktorer som skulle kunna påverka resultatet. Genom att justera för dessa kan vi ta bort effekten från dem, och vi kan därför uttala oss säkrare om att det är just kosten som har ett samband med minskad dödlighet. De resultat vi presenterar är justerade för ålder, kön, kostmetod, säsong för datainsamling, energiintag, fysisk aktivitet, alkoholintag, rökning, utbildningsnivå och BMI, säger Stubbendorff. 

Att det kan vara svårt att ändra matvanor framhålla i tidigare studier, och medan vissa delar av EAT-Lancetrekommendationerna redan är invanda är följsamheten lägre vad gäller andra.

– Av de 14 grupperna vi studerade var det minst följsamhet till rekommendationerna om baljväxter, nötter, griskött och nötkött. Högst följsamhet var det till rekommendationen om kyckling och fisk, säger Stubbendorff. 

En användbar modell

Anna Stubbendorffs förhoppning är nu att både studieresultaten och själva modellen med poängsystem kommer att användas av andra för att utveckla mer hållbara kostriktlinjer. 

– Vi tror att vår modell för att mäta följsamheten till EAT-Lancet kosten kan användas i andra sammanhang. Med hjälp av poängsystemet skulle vi kunna studera risken att utveckla olika sjukdomar, intag av olika näringsämnen eller olikheter mellan olika socioekonomiska grupper. Vi skulle också kunna studera hur poängsystemet är associerat med till exempel växthusgasutsläpp eller annan miljöpåverkan, säger Stubbendorff. 

Eftersom poängsystemet mäter följsamheten till EAT-Lancetkosten, som är utvecklad för att vara både hälsosam och hållbar, så bör höga poäng ge fördelar på båda områden. 

– Det ska alltså inte behövas olika poängsystem. Det som behöver göras är snarare att testa om det stämmer i olika befolkningsgrupper och för olika miljöfaktorer, säger Stubbendorff. 

Niclas Malmberg

Se även: Klimatkrisen ökar risken för matrelaterade sjukdomar

Se även: Maten större ohälsofaktor än alkohol