Kan svampodling vara ett delsvar på hur vi kan använda mark mer effektivt för livsmedelsproduktion och samtidigt binda mer kol? Ja, i alla fall enligt en studie som publicerades tidigare i år vid universitetet i Stirling, Skottland. 

Enligt studien är potentialen 12,8 ton ökad kollagring per hektar om avverkad skog återplanteras tillsammans med matsvampar som till exempel perigordtryffel eller tallblodriska.

Något mer effektivt sätt att binda kol vid livsmedelsproduktion är enligt studien svårt att hitta, och just tallblodriska framstår som en mycket bra matsvamp att rikta in odlingen på, med mycket stor potentiell kaloriproduktion, mer än 1 000 kg skörd per år och hektar i tallskogar 

I Sveriges skogar är omkring 95 procent av alla trädrötter koloniserade av ektomykorrhizasvamp, vilket innebär att alla näringsämnen som når trädet först passerat genom svampen. Symbiosen mellan svamp och träd ger fördelar för båda, svampen får kol som trädet tagit ur luftens koldioxid vid fotosyntesen, och trädet får näringsämnen som kväve och fosfor som svampen utvinner mer effektivt ur jorden än vad trädet kan göra på egen hand. 

Ur ett livsmedelsperspektiv är potentialen i Sverige knappt 500 miljarder kalorier per år, vilket är tillräckligt energiinnehåll för 600 000 personer/år.

Svårt att konkurrera

Enligt rapporten är svampodling inte bara det mest effektiva påvisbara sättet att binda kol vid livsmedelsproduktion, men i själva verket det enda nu kända sättet, då all annan storskalig livsmedelsproduktion istället leder till utsläpp av växthusgaser. Den stora utmaningen förefaller istället att vara att få konsumenter mer intresserade av att öka andelen svamp i kosten, och att få ekonomi i själva svampplockningen. 

Kilopriset på tallblodriska kan för konsumenter vara över 300 kronor, vilket gör att svampen har svårt att konkurrera som basföda mot kött och kilopriser under hundralappen.

Även om det ser kärvt ut att i närtid kunna få till stånd processer som sänker priserna till konkurrenskraftiga nivåer i Sverige finns hopp på andra platser i världen. I Kina har intresset för svamp som mat ökat, och de senaste tio åren har man odlat svamp med tillräcklig kaloriproduktion för 4,6 miljoner människor per år. 

Och i den positiva vågskålen finns inte bara livsmedelsproduktion och ökad kolinlagring, men också stärkt biologisk mångfald och att produktionen gynnar landsbygdsutveckling.