Fredag den 29 september uppmärksammades Internationella matsvinnsdagen av FN. I samband med dagen publicerade Livsmedelsverket en ny rapport om vad det egentligen är för mat som hushållen slänger, och en ny informationssatsning kallad ”Hacka maten”. Med hjälp av enkla vardagstips, av YouTubers kallade ”hacks”, vill myndigheten hjälpa människor att hitta sätt att minska sitt matsvinn.

Att FN sätter fokus på matsvinnet med en egen dag är mot bakgrund av att en tredjedel av all mat som produceras slängs. Vi kan alltså kapa livsmedelsproduktionens utsläpp med 30 procent bara genom att sluta slänga mat, vilket skulle vara 8-10 procent av utsläppen av växthusgaser i världen. Att nå så långt i ett svep kan dock vara svårt, varför FN:s mål i Agenda 2030 är att halvera det globala matsvinnet.

I Sverige är matsvinnet cirka 33 kilogram ätbar mat per person och år, fördelat i 15 kilogram fast föda, som frukt, grönsaker och bröd, och 18 kilogram dryck, t ex kaffe, te och mjölk. Omräknat i måltider handlar det om ca 35 måltider per person och år rakt ner i soporna. För en familj med två vuxna och två barn handlar det om en kostnad på 3000-6000 kronor per år. 

Livsmedelsverkets första tips är att regelbundet inventera vilka matvaror som finns i skåp, kyl och frys för att inte köpa hem sådant som redan finns. Och varför inte samtidigt passa på att sortera i kyl och skafferi så att matvaror med kort hållbarhet är enkelt tillgängligt. 

Nästa tips är att inte stirra sig blind på bäst-före-datumet, utan använda lukt och smak för att avgöra om maten är OK. “Bäst före” betyder inte oätlig efter,

Väl i affären är tipset att inte köpa mer än vad man tror att man gör av, men också att ha ett hela-kedjan-perspektiv och välja mat med kort hållbarhet om man vet att det är snart maten ska ätas. Ska du göra lasagne till middag behöver du inte ta en liter mjölk som håller sig bra en vecka till, utan kan leta fram det paket i kyldisken som har kortast hållbarhetstid kvar,

Frukt och grönsaker är de livsmedel som slängs allra mest, trots att det är mat som är lätt att ta tillvara. Ett av tipsen är därför att frukter som börjat se tråkiga ut kan få liv i en fruktsallad eller smoothie, och trista grönsaker kan blandas i en gryta. Sallad, morötter och andra rotfrukter kan läggas i en vattenskål i kylen för att återfå spänst. 

Men att reducera matsvinnsproblematiken till en fråga om personliga beteenden är något matsvinnet.se inte omfamnar. På internationella matsvinnsdagen tillskrev man regeringen och med uppmaning till miljöminister Romina Pourmokthari att skärpa sig och ge matsvinnet en tydlig plats i klimat- och miljöpolitiken. Man kräver bland annat att Miljöbalkens förbud mot att slänga mat ska efterlevas, att en utredning om matsvinnshalveringsmålet ska tillsättas och att livsmedelskedjans avfallstaxa för ätbar mat som går till avlopp, biogas eller energiåtervinning ska höjas.