20 november 2021

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Skärpta klimatkrav

Kycklingkött lyfts ibland fram som ett hållbart och klimatsmart alternativ till animalier som gris och kanske främst nötkött. Men i Världsnaturfondens senaste köttguide som presenterades i veckan får konventionell svensk kyckling för första gången rött ljus. Detta efter att organisationen sänkt gränsen för utsläpp från 4 kg koldioxid till 3 kg per kilo kött, för att få grönt ljus. 

Enligt siffror från forskningsinstitutet RISE ger ett kilo kycklingkött, inklusive förpackning och transporter, upphov till 3,6 kg koldioxid. Det är mycket lägre än för nötkött men samtidigt långt högre än växtbaserade alternativ (kikärter har en påverkan på 0,6 kg per kilo).

Men köttguiden tittar inte bara på klimatpåverkan, utan bygger även på kriterier om biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. En av anledningarna bakom kycklingköttets relativt låga klimatpåverkan är den hypereffektiviserade värdekedjan som djuren ingår i. 

I Sverige är 99 procent av djuren snabbväxande turbokycklingar – jämfört med EU-snittet på 90 procent – och de flesta gårdar har en täthet på 15-17 djur per kvadratmeter. Sverige är ett av endast fyra EU-länder som i snitt har över 100 000 kycklingar per gård. De snabbväxande djuren kräver högkvalitativt, ofta importerat proteinfoder, och löper dessutom stor risk för att drabbas av olika hälsoproblem. 

Turbokycklingarna kan i slutändan till och med vara sämre för miljön då de kräver mer specialiserat foder och har en högre dödlighet. Sammantaget får svensk konventionell kyckling alltså rött ljus av WWF, och bör därmed undvikas helt.

Djurens Rätts ordförande Camilla bergvall på Twitter

Se även: Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogningen i Amazonas

Se även: Växtbaserat ökar kraftigt, men är det tillräckligt?

Endast en bråkdel som får godkänt

Branschorganisationen Svensk Fågel har kritiserat WWF för att använda gamla data, men det skulle snart visa sig att underlaget som de båda organisationerna använde var samma. Skillnaden var att WWF även räknade med utsläppen vid förpackning och transporter, något som ökade siffran från 2,6 kg till 3,6 kg CO2e per kilo kyckling.

När det gäller kycklingarnas hälsa menar Svensk Fågel att den överlag är god, trots att det finns mycket forskning som visar motsatsen. WWF:s bedömning bygger på en dansk forskningsrapport från 2019 som studerat djur som kommer från samma globala leverantör av kycklingar som i Sverige. Den svenska kycklingindustrin har dessutom varit inblandad i en rad olika skandaler där djur skållats levande och klämts ihjäl under transporter.

Generellt är det väldigt lite av det kött som idag äts i Sverige som får grönt ljus av miljöorganisationen – totalt runt 1-3 procent. Det är då främst svenskt naturbeteskött som lyfts upp bland annat på grund av dess positiva inverkan på den biologiska mångfalden.

– Inte bara livsmedelskedjor utan även fler svenska restauranger bör erbjuda kött med grönt ljus. På så vis kan man äta mindre men bättre kött. Samtidigt är det positivt att utbudet av vegoprotein ökar i butikerna. Alla behöver ju inte äta enbart vegetariskt, men många behöver äta betydligt mer vego i vardagen, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.

Michael Abdi Onsäter

WWF-guider i gemensam matapp

WWF har nu samlat ihop alla sina konsumentguider i en gemensam matapp. Här kan konsumenten lätt få en överskådlig blick över påverkan från vanliga fisk, kött, och vegoprodukter som säljs i Sverige.

Ladda ner appen här: Google Play och Appstore

Se även: Växtbaserat Sverige: Detta krävs för omställningen till mer vego

Se även: Kon i rummet: Klimatpolitiken blundar för djurindustrin

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp