I februari aviserade landsbygdsminister Peter Kullgren att det är dags för en Livsmedelsstrategi 2.0. Under sommaren har WWF publicerat inspel till vad som bör ingå i en livsmedelsstrategi 2.0. Huvudbudskapet är att biologisk mångfald är grunden för en långsiktigt hållbar matproduktion. 

– För att vända trenden för biologisk mångfald i Sverige är det viktigaste att stärka konkurrenskraften för den naturbetesbaserade djurhållningen. Det handlar bland annat om att höja miljöersättningen för naturbetesmarker, prioritera investeringsstöd för djurstallar till företag som sköter stora arealer naturbetesmark och att införa ett kraftfullt restaureringsstöd för naturbetesmarker, säger Anna Richert, senior matexepert på WWF.

Vill se satsning på våtmarker

 WWF vill också se beslut om en tioårig våtmarkssatsning för att stärka den blågröna infrastrukturen i landskapet. 

– Vatten i landskapet är en ödesfråga för lantbruket. Både för mycket vatten och för lite vatten påverkar produktionen, säger Richert. 

Precis som det finns en nationell plan för transportinfrastruktur, för att få långsiktig stabilitet kring den ekonomiska planeringen, vill WWF att åtgärder för att säkra vatten i landskapet tillmäts samma betydelse och hanteras med samma långsiktiga ekonomiska planering. 

– Våtmarkssatsningen bör utformas för att premiera multifunktionalitet och innehålla stöd för nyanläggning, restaurering och skötsel av våtmarker. För att säkra behovet av våtmarker för att nå miljömålen för biologisk mångfald, klimat och minskad övergödning behöver budgeten förstärkas, säger Richert.

En tredje prioriterad aktivitet som lyfts är att satsa mer på växtbaserad mat, både när det gäller produktion, marknad, innovation och konsumtion.

– Vi vill också att en livsmedelsstrategi faktiskt handlar om livsmedel som äts, det vill säga att konsumtionen också behöver adresseras på ett sätt som inte lämnar konsumenterna ensamma med alla beslut. Förutsättningar för hållbara val i vardagen, till exempel märkning, kommunikation och kunskapslyft, är också prioriterade, säger Richert.

Går hand i hand med olika aktörer

För att nå politiskt genomslag fortsätter WWF att uppvakta politiker, skriva debattartiklar och delta i utredningsarbeten i frågor som berör mat och hållbarhet. Under hösten kommer man bland annat att hålla dialogmöten om skolmaten, och analysera och kommentera eventuella utspel av politikerna. 

Olika delar av förslagen kommer förstås att vara olika svåra att få gehör för.

– Det är enklast att få gehör för förslag där ökad produktion och ökad hållbarhet går hand i hand, som att öka produktionen av naturbeteskött och skötseln av arealen naturbetesmarker. Vissa av våra förslag stöds också av lantbrukets organisationer, och ju fler som trycker på för samma sak, desto större chans till genomslag. Det gäller till exempel miljöersättning för vallodling, som vi är hoppfulla ska återinföras i någon form, säger Richert. 

Men många företag är också intresserade av arbetet med växtbaserade livsmedelskedjor, och har tidigare skrivit på ett upprop som WWF varit med om att ta fram. 

– Där hoppas att när vi går hand i hand med andra aktörer så ska vi nå fram till politiken och beslutsfattarna, säger Richert.