Mat & Klimat

Nederländernas nya väg - satsar 260 miljarder på att köpa ut landets massiva djurindustri

EU:s största köttexportör kan komma att halvera sin djurindustri till 2035. Detta för att få bukt med de hälso- och miljöfarliga kväveutsläppen som plågar regionen.

10 januari 2022

Det lilla tätbefolkade landet är EU:s största köttexportör och ett av världens djurtätaste länder, något som bidragit till kraftigt förhöjda halter av miljö- och hälsofarliga kväveföreningar i miljön.  Nu satsar den nya regeringen hundratals miljarder kronor på en kontroversiell plan för att köpa ut djurbönder och minska utsläppen.

 

Tätaste djurhållningen i EU

Det har kallats för “det lilla landet som matar världen” – den västeuropeiska nationen som med sin ringa yta på 40 000 kvadratkilometer (lägg ihop Småland och Skåne), huserar 3,8 miljoner kor, 12 miljoner grisar och 102 miljoner kycklingar. Det kan jämföras med Sverige där det hålls drygt 1,3 miljoner grisar i djurindustrin. Sett till värde är Nederländerna den näst största exportören av livsmedel globalt. På första plats ligger USA, med en yta som är hela 270 gånger så stor.

Den här nästan otroliga bedriften har man lyckats med genom att anlägga ett hav av växthus och ett tekniskt avancerat jordbruk kombinerat med en djurhållning som är den tätaste i Europa.

Landet är till exempel världsledande när det gäller exporten av tomater, potatis och lök, och över hälften av landytan används till någon form av livsmedelsproduktion. Nederländerna är även EU:s största köttexportör, med en årlig export på 3,6 miljarder kilo till ett värde av 8,8 miljarder euro (2020).

 

Förgiftar miljön

Men den här jordbruksboomen har inte bara medfört ekonomiska fördelar för landet. Den allt tätare djurhållningen har gett upphov till enorma mängder utsläpp av kväveföreningar som i sin tur har förgiftat luften, marken och vattendragen i landet.

Kväveföreningar som ammoniak kommer främst från djurens urin och avföring, och utgör en fara för både människor och miljö, i form av hälsoskadliga partiklar och ämnen som orsakar övergödning och försurning. Nyligen publicerades studier från Kina och USA som visade att djurindustrins utsläpp i länderna kan kopplas till över hundra tusen förtida dödsfall per år.

Lustgas är en annan kväveförening som uppstår i djurindustrin. Gasen är medicinskt ofarlig i små koncentrationer, men är en 300 gånger mer potent växthusgas än koldioxid.

 

Se även: Starkt stöd för vegopolitik i Nederländerna – Pandemin en bidragande orsak

 

Djurindustrin kan halveras

År 2019 gick det så långt att landets högsta förvaltningsdomstol fastslog att regeringen bryter mot EU-lagen eftersom den inte gör tillräckligt för att stoppa kvävekrisen. Det var efter det som arbetet med att begränsa djurindustrin tog vid. Nu, drygt två år senare, antar landets nya koalitionsregering en mångmiljardsatsning för att göra just det.

Nederländerna behöver minska sina utsläpp med 70 procent till 2035, och för att nå dit kan det krävas att djurhållningen minskar med så mycket som hälften. Planen – den första i världen av sitt slag – sträcker sig över 13 år och kommer inledas med frivilliga åtaganden för att ställa om sektorn och köpa ut djurbönder, för att gradvis gå över i mer tvingande åtgärder om målen inte nås. För att kompensera drabbade jordbrukare har regeringen avsatt 25 miljarder euro – motsvarande 260 svenska kronor.

– “Vi kan inte vara det lilla landet som matar världen om vi skiter ner oss”, sade parlamentarikern Tjeerd de Groot från liberala D66 som varit drivande i besluten. “Till slut kan vi bli tvingade att sluta förhandla som en sista utväg, men grunden är att åtgärderna ska ske på frivilligbasis.”

Se även: Nederländerna vill få bukt med luftföroreningar – betalar grisbönder för att lägga ned

 

Problemen inte unika för Nederländerna

Planen har hyllats av miljörörelsen runtom i världen men har också väckt kraftiga motreaktioner, framförallt i landsbygden. Jordbruksorganisationer har anordnat omfattande protester och gatublockader, och stödet för det nybildade landsbygdspartiet BBB har skjutit i höjden. De vänder sig mot regeringens hot om tvångsmässiga åtgärder och menar att jordbruket istället bör ges möjligheten att minska utsläppen genom tekniska åtgärder och innovationer.

– Bilar var väldigt förorenande en gång i tiden men industrin fick tid på sig att minska utsläppen genom tekniska åtgärder. Det är vad vi vill, sade BBB:s grundare Caroline van der Plas till The Guardian.

Flera bedömare menar nu att den här sortens politik kan sprida sig till flera EU-länder. Förra året revs en belgisk kycklingfarm efter att en miljödomstol fann att kväveutsläppen var oacceptabelt höga. Storbritannien ser ut att ha missat 2020-målet för målet för kväveutsläpp och även Danmark och Belgien står inför liknande problem.

– Jag är inte säker på hur mycket länderna tittar på varandra, men för de här problemen krävs en enhetlig politik över hela Europa, annars kan aktörerna bara flytta sin verksamhet till ett annat EU-land och fortsätta den där. Miljön stannar inte vid nationsgränser, sade Jacques Sluysmans, professor i expropriationsrätt vid Radboud University Nijmegen, till The Guardian.

 

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…

Krönikor
Maria Sandblad

Konsten att blunda inför det onda

Kan det finnas ett samband med krigets fasor och vår kollektiva blindhet inför vad vi, trots att vi ser oss som goda människor, gör mot försvarslösa djur, vårt dagliga förträngande av den brutala sanningen bakom det som hamnar på våra tallrikar…