Mat och Klimat

Fler artiklar av denna författare

Över 100 miljoner djur dödas på svenska slakterier under ett år, (Sveriges officiella statistik (2019) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2018:12). Svenskarnas köttkonsumtion ökar, men det är nog få familjer som stannar upp och skänker en tanke till det djur som ligger på tallriken framför dem. Vi vill inte se att vår mat en gång var en levande individ, och vi vill framförallt inte se händelseförloppet mellan det djur som står på en grön betesmark och hamburgaren på vårt bord. Slakterier har tjocka, låsta dörrar för att det som sker innanför dem är för otäckt för att bevittna, men hur många skulle äta animalier om det inte längre gick att blunda för vår mats livshistoria?

Du tvingas framåt. En stank av blod, skräck och död möter dig långt innan du är framme. Det är mörkt och du är fast mellan väggar du aldrig tidigare sett. Du vill inte fortsätta, men mannen bakom dig sparkar hårt mot dina ben för att mota dig framåt. Du vägrar. Du har en liten i magen att beskydda. Då tar mannen fram elpåfösaren.

Livet som djur inom kött-, mjölk- och äggindustrin ser sällan ut som vi föreställer oss. Många märken kritiseras för den gemytliga reklambild som målas upp av lyckliga kor på bete, eller av höns som får gå runt fritt och sprätta. Verkligheten ser nämligen sällan ut som de bilder vi dagligen matas med.

Dagens kycklingar som föds för att slaktas har avlats fram för att bli så stora som möjligt på mycket kort tid. De lever i fem veckor och har ständigt ont på grund av den branta tillväxtkurvan. De kläcks utan sina mödrar, i en maskin, och under sin mycket korta livstid lever de inomhus i stallar tillsammans med tiotusentals andra kycklingar.

Många kycklingar dör i dessa stallar, och än fler dör under transporten till slakteriet. Under transporten till slakteriet ser kycklingarna solen för första gången i sina liv. Innan slakt bedövas kycklingarna med gas eller el innan djurets hals skärs upp för att det ska förblöda. Vid elbedövning hängs kycklingarna upp, medan vid fullt medvetande, i benen och förs ned i ett vattenbad där de får en elstöt. År 2021 dödades 115 629 110 kycklingar i Sverige, varav 3,2 miljoner var så pass skadade eller hade så pass fel storlek att de efter slakt kasserades, rapporterar Djurens Rätt.

Grisar lever i mycket små boxar på betonggolv och tvingas föda så många kultingar som deras kroppar bara kan. De går hungriga, blir galna och sjuka. Han-kultingar kastreras ofta utan bedövning, och ju tidigare suggan separeras från sina kultingar desto fortare kan hon bli gravid på nytt. Även grisar avlas för att skapa större tillväxt hos individer, specifikt genom avling för att skapa en hög mjölkproduktion hos suggorna. Gårdarna är smutsiga och sjukdomar och sår är en del av grisarnas vardag.

När grisarna transporterats till slakteriet är det inte ovanligt att de tvingas övernatta i tillfälliga boxar utan mat, tillsammans med grisar från andra flockar. Det är vanligt att dessa boxar har fler individer än vad som är lagligt. Vid tid för slakt förs grisarna framåt mot gaskammaren av boxens hydrauliska väggar, men vägrar de att röra sig förekommer även våld och slag. Detta är förbjudet i Sverige, men brukas ändå. Elpåfösare är dock lagliga att använda på vuxna individer i undantagsfall. Efter den plågsamma bedövningen med höga halter koldioxid tappas grisarna på blod. Det har förekommit fall där bedövningen varit otillräcklig och grisarna därmed varit vid medvetande när de hängts upp i bakbenen för att stickas.

Den bild som mjölkindustrin har lyckats måla upp kring kornas välfärd och symbios med människan är en chimär för att lätta på samveten. Mjölkkor behöver få en kalv för att kunna få mjölk, precis som människan behöver få ett barn. Kvigor insemineras därför på konstgjord väg utav en bonde för att kunna föda en kalv som sedan tas ifrån henne direkt efter födseln. Lite som i Handmaid’s Tale av Margaret Atwood. Korna är sedan dräktiga och mjölkande i stort sett hela sina liv, och därför ofta sjuka, fram till att de inte längre kan producera kalvar och mjölk och därför skickas till slakt genom avblodning. Den korta tid om året då kor är ute på grönbete florerar ständigt i mjölkjättarnas sociala medier, men kalvar och tjurar behöver inte släppas ut enligt lag så som kor.

En tredjedel av alla nötdjur på de svenska slakterier som granskades utsattes för sparkar, slag, eller elpådrivning, enligt en studie som utfördes 2014. Slagen kunde vara mot huvudet, och ibland användes tillhyggen. Det förekom även att djurens svansar vreds om. Femton procent av djuren fick elstötar på sin väg mot slakt, och vissa av dem så många som femton stötar var. Ibland slaktas högdräktiga djur och deras kalvar lämnas då att dö.

Vi är många som blundar för de livshistorier som ligger bakom den mat vi har på bordet. Vi växte upp med bilder på leende kor, och små kycklingar som lär sig av mamma-höna att sprätta, men är det möjligt att fortsätta blunda i en tid där vårt ansvar för vår omvärld blir allt tydligare? Information om de vi äter, och den klimatpåverkan våra val i vardagen har, är lättare än någonsin att finna. Att fortsätta blunda är ett privilegium, och ett val vi måste leva med att göra varje dag.

Myrna Moström

SENASTE NYHETERNA

Visited 4 times, 2 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa