Under Lula da Silvas första halvår som president i Brasilien har avskogningen i Amazonas minskat med 33,6 procent enligt satellitdata från rymdorganet Inpe. Och under juli var minskningen 66 procent jämfört med samma månad 2022. 

Urfolkens formella rättigheter stärks

– Lula har infriat flera löften om att avgränsa urfolksterritorier, så kallat ”demarcation”, och se till att de formella marktitelsprocesserna går framåt. Detta är viktiga steg för urfolkens rätt till sin mark och för att de effektivt ska kunna skydda regnskogen och deras samhällen, säger Alex Brekke, generalsekreterare för Amazon Watch Sweden.

För bara några veckor sedan tillkännagavs också avgränsningen av Kapot Nhinore, det sista av Kayapofolkets mark, som nu återlämnats till urfolken. 

Presidenten har även tilldelat mer resurser till miljömyndigheterna Ibama och ICMBio, som delvis lyckats stoppa illegala guldgruvor och fördriva inkräktare från urfolksterritorier genom Operation Xapiri, den största av sitt slag på 10 år och den tredje insatsen mot illegala gruvor sedan da Silva blev president. 

– Dock kvarstår mycket arbete här för att nå långsiktiga resultat, säger Brekke.

Järnvägsprojekt hotar regnskogen

Ett stort bekymmer är det järnvägsbygge genom Amazonas som framskrider. Den 31 maj 2023 godkändes att en analys av studier och administrativa processer relaterade till genomförandet av järnvägen ska återupptas. 

Järnvägen framhålls som ett miljövänligt projekt av Lula de Silvas regering, men Amazon Watch och en delegation av Munduruku-ledare och representanter reste till Brasília för att närvara vid Högsta domstolens dom för att protestera mot megajärnvägen Ferrogrão.

– Järnvägen är högt prioriterad i Lula da Silvas infrastrukturportfölj, och projektet skulle också påverka urfolksmarker, vilket hotar urfolksgrupper i en redan känslig region. Urfolksledare från territorier som hotas av megaprojektet kräver sin rätt att bli konsulterade och har lovat att kämpa för kompensation för de effekter som redan kändes i deras territorier långt innan projektet lämnade ritbordet, säger Brekke.

Fokus på pan-amazoniskt arbete

I den positiva vågskålen finns däremot den brasilianska regeringens ansträngningar för att stärka pan-amazoniskt samarbete. Men även om toppmötets slutliga text innehåller en rad goda avsikter, anser Amazon Watch att dokumentet misslyckas med att främja viktiga skyddsåtgärder för regnskogen och mänskliga rättigheter. 

– Deklarationen saknar gemensamma mål för att eliminera avskogning och misslyckas med att upprätta moratorier för utvidgningen av olje- och gruvprospektering i regionen, vilket är avgörande åtgärder för att stävja klimatkrisen, säger Brekke.

När det gäller att stärka urfolks territorier och rättigheter, bekräftar deklarationen urfolkens rätt till “full och effektiv äganderätt” av sina landområden, antingen genom “definition, precisering eller avgränsning och marktitel”, och erkänner att detta “är ett grundläggande villkor” för att bevara den biologiska mångfalden.” 

Den misslyckas dock med att ange konkreta åtgärder och specifika mål som effektivt skulle stärka urfolks territoriella rättigheter i regionen.

– Avgränsning av urfolks territorier är enormt viktigt i Brasilien för att kunna stoppa skövling av regnskogen. När urfolken har juridisk rätt till sin mark finns det fler verktyg för dem att använda mot inkräktare, företag eller regeringar. 

Dessa markrättigheter hotas dock allvarligt, främst genom den stundande riksdagsomröstningen om Marco Temporal, som hotar att dra tillbaka urfolks markrättigheter till hur det såg ut före 1988 års konstitution, säger Brekke.