4 november 2021

Genomsnittssvenskens köttkonsumtion har minskat för fjärde året i rad, men ligger fortfarande på ohållbart höga nivåer sett ur ett globalt perspektiv. Nu tar Miljöpartiet och Vänsterpartiet sikte på köttet med förslag om köttskatt, slopade subventioner och bidrag till vegoproducenter.

Svenskarnas matkonsumtion ger i snitt upphov till 1,4 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det är mer än en fjärdedel av de individuella utsläpp som vi själva kan styra över. Bara köttet står för ett helt ton. Ett ton per person och år är även den planetära gräns som Parisavtalets mål förordar, men då gäller det all vår konsumtion, inklusive transporter och boende. Genomsnittssvenskens köttkonsumtion räcker alltså ensamt för att fylla upp hela klimatkvoten.

Konsumtionen av kött har visserligen minskat fyra år i rad, men från historiskt höga nivåer, och vi äter fortfarande nästan dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Naturvårdsverket är tydliga med att konsumtionen av rött kött och mejeriprodukter måste minska, men ändå lyser frågan med sin frånvaro i den politiska sfären. Livsmedelsstrategin, som antogs 2017, har till och med ett mål om att öka den svenska produktionen och exporten av  animaliska livsmedel.

Men nu vill företrädare från Vänsterpartiet och Miljöpartiet se en klimatpolitik som även förmår ta sig an matsektorn och dess klimatpåverkande utsläpp. Partierna har vässat politiken och kommer med en rad olika förslag för att gynna omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem.

V: Minska köttet med en fjärdedel på fyra år

För Vänsterpartiets del kommer förslagen som en del av en omfattande klimatmotion som man kan läsa i sin helhet här. Partiet vill bland annat se ett nationellt mål om att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025 jämfört med dagens nivåer.

– Sverige saknar idag tydliga nationella målsättningar och långsiktiga åtgärder för att minska klimatpåverkan från hela livsmedelskedjan inklusive köttkonsumtionen. Förutom en generell minskning av köttkonsumtionen är det viktig att stimulera metoder som belastar miljön så lite som möjligt, minskar importen och tar största möjliga hänsyn till djurens rätt till ett naturligt beteende i enlighet med djurskyddslagen, säger partiets klimatpolitiske talesperson Jens Holm.

För att främja en sådan utveckling vill de se att en handlingsplan tas fram för hur klimat- och miljöpåverkan av hela livsmedelskedjan kan minska. De vill även att regeringen ska verka för att få kommuner att införa vegonorm och införa fler vegetariska dagar i de offentliga köken. Staten bör även avskaffa bidragen till djurindustrin och öka stödet till växtbaserad mat, ungefär som Danmark gjort nyligen. Vänsterpartiet föreslår i budgeten för 2022 att stödet för inhemsk växtbaserad mat bör öka med 75 miljoner kronor.

Partiet har profilerat sig tydligt mot den ohållbara djurindustrin och alla risker den medför – såväl klimat- som hälsomässiga – och vill se en rad åtgärder för att minska storskaligheten i djuruppfödningen och samtidigt öka graden av självförsörjande.

– Vi anser att en mer hållbar animalieproduktion ska främjas genom ett reformerat miljöstöd till jordbruket som främjar mindre djurbesättningar närmare konsumenterna. Miljöstöd och djurskyddslagstiftning ska utformas för att främja miljö, klimat, landsbygdsutveckling och djurvälfärd, säger han.

Se även: Vänsterpartiets pandemikrav: avveckla djurindustrin!

MP vill stoppa fulkött och köttsvinn

Miljöpartiet har också de tagit sikte på matens utsläpp i den omfattande klimatfärdplan som lanserades häromveckan. Planen saknar ett siffersatt mål om minskad köttkonsumtion, men innehåller en rad förslag som ska styra mot “mindre och bättre” konsumtion av kött och mejeriprodukter. Bland annat öppnar man för att införa en skatt på kött med hög klimatbelastning och antibiotikaanvändning.

– Det är Miljöpartiets politik att köttkonsumtionen ska minska. Det kan åstadkommas på flera olika sätt. Vi har drivit frågan om att konsumtionen av kött som producerats med stora mängder antibiotika borde minska kraftigt genom ekonomiska styrmedel, vilket även kommer att träffa köttproduktion med hög klimatbelastning säger Maria Gardfjell, landsbygdspolitisk talesperson och 1:e vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet.

En sådan skatt får dock inte utformas så att den slår mot kött som är bättre ur klimatsynpunkt eller ger mervärden i landskapet och bidrar till miljömålen, fortsätter hon. Hon berättar vidare att MP drivit igenom en ny utredning som ser över hur Sverige kan stärka arbetet med att minska antibiotikaanvändningen i djurindustrin globalt.

Generellt är det ett stort fokus på att fasa ut importen av så kallat fulkött och öka naturbetesköttet från Sverige. Partiet vill även se ett importförbud från skövlade regnskogsområden.

– Andelen grönsaker och ekologiska grönsaker och vegetabilier behöver öka genom ökad produktion och förändrade konsumtionsvaror. Men frågan om hur maten produceras, både kött och vegetabilier, kan också vara mer avgörande än skillnaden mellan animalier och vegetabilier. Det svenskproducerade köttet har fördelar, särskilt ekologiskt kött och naturbeteskött, säger hon.

Den kanske viktigaste åtgärden är enligt Gardfjell att minska matsvinnet från kött. Där har partiet fått igenom ett stärkt matsvinnsmål, med särskild vikt vid att minska svinnet från just animaliska produkter.

Michael Abdi Onsäter

Se även: Kommunen vill halvera mängden kött i skolan – inom fem år

Se även: Helsingfors antar bindande kolbudget – halverar kött och mjölk i offentlig sektor

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp