Mat och Klimat

Situationen i Östersjön värre än någonsin - regeringen väljer att skära ner anslag för miljöövervakning

Tycker du om denna artikel?

Syresituationen i Östersjön har försämrats snabbt de senaste 20 åren och har aldrig varit sämre än nu, säger Jakob Walve, institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, och den som svarar för Svealands kustvattenvårdsförbunds provtagningar.

Kustvattenvårdsförbundet bildades år 2000 av kommuner och företag i östra Svealand. Huvudsyftet är samordning av provtagningar, övervakning och miljöbedömning och långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Den senare delen har man lyckats mycket väl med. Kunskap finns idag hur den skiktade vattenmassan i Östersjön, med ett saltare och därmed tyngre och isolerat djupvatten, gör att syrebrist uppstår när syretärande organiskt material når djupen snabbare än tillförsel av syre. Syrebristen dödar djurlivet på bottnen och i de djupa havsskikten, och påverkar bland annat torskens reproduktion negativt, då det behövs salt och syrerikt djupvatten för att torskens rom och yngel ska kunna utvecklas. Situationen förvärras också dels av att att tidigare bunden fosfor frigörs när bottensediment blir syrefria, vilket gynnar kvävefixerande cyanobakterier, och dels då giftigt svavelväte bildas av bakterier vid syrebrist. Ansamlingen av svavelväte benämns syreskuld, då tillfört syre kommer att förbrukas av svavelvätet. Först när svavelvätet är eliminerat kan syrenivån börja öka.

Syremätningar har gjorts i Östersjön långt innan vattenvårdsförbundet bildades, ända sedan 1902. De långa mätserierna gör det möjligt att analysera hur miljön förändras över tid och varför. Den första tydliga försämringen av syrehalten observerades på 1950-talet, och på 1960-talet kunde sporadisk förekomst av svavelväte dokumenteras för första gången. Efter millennieskiftet är det inte längre sporadisk förekomst av svavelväte, utan allt högre koncentrationer.

Det är således mer akut än någonsin att både hålla koll på utvecklingen och att vidta åtgärder. Men hur miljöövervakningen kommer att se ut framöver med de stora neddragningarna inom miljöområdet som föreslås i regeringens budgetproposition är osäkert.

– Nationellt blir det svårt med finansiering av miljöövervakning, kommenterar Walve regeringens budgetproposition.

De stora nedskärningar i miljöbudgeten som miljöminister Romina Pourmokhtari vill lotsa genom Riksdagen kan komma att påverka länsstyrelsernas bidragsnivåer till provtagningar. Istället för att åtgärda miljöproblem tycks regeringens strategi vara att minska kunskapen om hur illa det är ställt. Men just miljöövervakningen kan komma att räddas av EU-nivån.

– Vattendirektivet och havsmiljödirektivet ställer krav; vi måste ha koll på Östersjöns status och status får inte försämras, säger Walve.

Men vad kan göras för att istället förbättra läget, få Östersjöns döda bottnar att bli levande igen?

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Visited 5 times, 5 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa