När talet om Gretagenerationen var som hetast för några år sedan tog Greta Thunberg tillfället i akt att lyfta att också våra matvanor måste förändras, för att få till stånd en omställning till en mer hållbar matkonsumtion. Hur har det då gått sedan 2021, har den yngre generationen tagit till sig budskapet? Nja, inte riktigt, om man får tro Ungdomsbarometern, som årligen ställer frågor till 15 000 ungdomar i åldern 15-24 år. Det handlar alltså om en mycket bred undersökning som når 2 procent av alla personer inom åldersspannet. 

En jämförelse mellan resultaten 2021 och 2024 visar tillbakagång på flera områden. Medan 64 procent av flickorna tyckte att jämställdhet var en av de viktigaste samhällsfrågorna 2021 uppger enbart 46 procent det nu. Och andelen som tycker att miljö och klimat är en av de viktigaste frågorna minskade under samma period från ungefär varannan ungdom till var tredje. Vad gäller mat har vegetarisk mat i och för sig etablerat sig som mainstream bland ungdomar, men Ungdomsbarometern pekar samtidigt på att det bland ungdomar växer fram ett allt större intresse för så kallad Carnivore diet, dvs fokus på att äta mat från animalier. 

Men den större trenden är att priset på maten blir allt viktigare och är det som styr ungas beteenden i matbutiken, och att pris går före hållbarhet när unga konsumerar. Den dyrare ekomaten tappar därför mark. Reformer som kan få bort prisglappet mellan ekologisk mat och konventionell mat är därför allt viktigare. 

Att det är prisskillnaden som gör att ungdomarna inte väljer ekologiskt framgår tydligt då 75 procent av de som tillfrågats i undersökningen anger att de vill leva mer hållbart än vad de gör idag, och över 60 procent anger till och med att de får ångest över matpriserna när de handlar. 

Ungdomar är förstås samtidigt inte en homogen grupp. Precis som alla försök att dela in en befolkning i kategorier spretar undersökningen i motstridiga trender. Det finns både en stor grupp, 28 procent, som anger att de äter snacks istället för lagad mat, och samtidigt en stor grupp, 26 procent, som anger att de alltid försöker äta en proteinrik kost. Det senare är en kraftig utökning från 2019, då andelen var 19 procent.

Enligt Generation pep har ungdomar egentligen god kunskap kring vad som är bra mat, men ändå anger endast 4 av 10 anger att de ätit grönsaker varje dag den senaste veckan, och enligt Pep-rapporten äter ungdomar i snitt endast 270 gram grönsaker, frukt och bär om dagen, det vill säga ungefär hälften så mycket som rekommenderas. Samtidigt står godis, kakor, snacks och läsk för 17 procent av ungdomarnas totala energiintag. Enligt Livsmedelsverket får de flesta ungdomar ändå i sig vad de behöver av mineraler och vitaminer. Men bland tonårstjejer har så många som var tredje tjej tecken på järnbrist. Förslag som skatt på sockrade läskedrycker kombinerat med momsfri ekologisk mat skulle kunna göra att fler ungdomar väljer den mat de helst vill äta, och att de samtidigt får i sig både nyttigare och mer klimatsmart mat på kuppen.