Läckta IPCC-rapporten: Växtbaserat skifte nödvändigt för att rädda miljontals liv

Mat&Klimat

24 juni 2021

Massutrotning, sjukdomar, extremväder, svält och ekosystemkollaps – det är den framtid som väntar i en allt varmare planet. Budskapet kommer från ett läckt utkast från IPCC:s kommande jätterapport om klimatet som ska komma ut i början av nästa år. För att möta krisen krävs en omställning på alla samhällsnivåer, inte minst vad gäller dagens ohållbara matsystem.

De läckta dokumenten som nyhetsbyrån AFP tagit del av hör till en 4 000 sidor lång rapport – den mest omfattande av sitt slag – om klimatförändringarna och dess påverkan på livet på jorden. Budskapet är tydligt: även om vi lyckas med konststycket att drastiskt minska utsläppen och tämja upphettningen – står vi inför en svår framtid.

På väg mot 3 grader

Redan idag har jorden värmts upp med i snitt 1,1 grader Celsius jämfört med förindustriella nivåer, och enligt Meteorologiska världsorganisationen finns det en stor risk att 1,5-graderströskeln korsas redan innan 2030.

Vi ser redan nu hur klimatförändringen påverkar livet på jorden; korallreven förstörs, brandsäsongen blir allt längre i känsliga områden och skördarna blir allt mindre. Rapporten konstaterar hur djupt orättvist dessa konsekvenser slår – de som bidragit minst till utsläppen får ta den största smällen.

Varje tiondel räknas. År 2050 kommer 350 miljoner människor vara utsatta för vattenbrist och torka i urbana miljöer vid en 1,5 grader varmare värld. Den siffran stiger till 410 miljoner om uppvärmningen tillåts nå 2 grader. Sjukdomar kommer bli allt vanligare och människors förmåga att arbete kommer minska väsentligt.

Om nuvarande trend fortsätter, kommer jorden vara 3 grader varmare vid nästa sekelskifte, långt högre än Parisavtalets mål om “väl under 2 grader”. Vi står dessutom inför en mängd “tipping points” – händelser som kommer leda till katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser för livet på jorden. Amazonas förvandling från regnskog till savann är en sådan, massiva utsläpp från den sibiriska permafrosten en annan.

Den globala uppvärmningen gör att de geografiska områden som drabbas av insektsburna sjukdomar såsom malaria och denguefeber växer och blir fler.

Behövs en ”transformation” på alla nivåer

Klimatkrisen är här, och den kommer bara att bli värre. Under året har det kommit rapporter om hur det förändrade klimatet leder till minskade skördar, hur en tredjedel av alla värmerelaterade dödsfall beror på mänsklig klimatpåverkan, och att nästan hälften av USA:s jordbrukssektor är påverkat av ihärdiga torrperioder.

Förutom rena anpassningsåtgärder, uppmanar IPCC-rapportens författare till ett omvälvande samhällsskifte för att förhindra att de värsta prognoserna blir verklighet.

– Vi behöver en transformation. Genomgripande förändringar på processer och beteenden på alla nivåer: På individnivå, samhällsnivå, i näringslivet, våra institutioner och regeringar, står det i rapportutkastet från IPCC. Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera.

En del av detta handlar om ett ökat arbete för att utöka och bevara så kallade “blå kolekosystem” – som ålgräsängar och mangroveskogar. Dessa är kraftiga kolsänkor, fungerar som hem åt många arter och skyddar mot översvämningar.

Mangroveskogar är av yttersta vikt för att bromsa klimatkrisen och skydda omgivande miljöer från dess konsekvenser

Växtbaserat räddar liv

En annan del handlar om matsystemet, som vi vet orsakar mellan en femtedel och en tredjedel av utsläppen, och driver på massutrotningen av arter runt om i världen. Genom att halvera vår konsumtion av rött kött och fördubbla vårt intag av frukt, nötter och grönsaker kan vi minska de matrelaterade koldioxidutsläppen med 70 procent och spara 11 miljoner liv fram till 2030.

Det är inte första gången FN:s klimatpanel IPCC förordar ett skifte mot mer växtbaserat. I rapporten “Climate Change and Land” från 2019 skriver de att minskad köttkonsumtion – framförallt i rika länder – är nödvändigt för att möta klimatkrisen, och rekommenderar makthavare att ta beslut i den riktningen.

Ett skifte mot mer växtbaserat skulle frigöra miljontals kvadratkilometer mark och minska de globala utsläppen med upp till 8 miljarder ton CO2e per år, jämfört med “business as usual”, skriver de i rapporten.