Mat och Klimat

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

Allt större fossildrivna skogsbruksmaskiner svarar både för stora koldioxidutsläpp och förstör de skogar de kör fram genom. Kanske kommer räddningen från ovan? 

Även den störste teknikoptimisten kan nog ha svårt att föreställa sig att smidiga drönare skulle kunna ersätta tunga skogsmaskiner. Men på institutionen för elektroteknik vid Uppsala universitet har Mauritz Andersson tagit en innovation så långt att den står inför ett genomslag till praktisk tillämpning. 

Själva konceptet är egentligen enkelt. Genom att lyfta upp de träd som ska gallras rakt upp i luften kan skogsbruket både bli mer energieffektivt, och göras utan att kringliggande mark körs sönder och utan att de träd som ska stå kvar riskerar att få sina rötter fördärvade. 

Mer energieffektivt skogsbruk

Än så länge handlar det om träd som tas ned vid en förstagallring, med en vikt upp till ungefär 140 kilo och upp till ungefär 22 centimeter i stammen. Större träd än så klarar inte de batteridrivna 6,2 meter breda drönare som utvecklats för ändamålet. Men med större drönare skulle även större träd kunna avverkas.

Parallellt med själva drönaren har också ett gallringsverktyg utvecklats, som på några sekunder kvistar med hjälp av gravitationen neråt, vilket gör gallringen mer energieffektiv än vid traditionell gallring. Det som återstår innan kommersiell drift är att integrera de två momenten. 

Bolaget AirForestry är de som nu arbetar med att omvandla innovationen till en kommersiell produkt. Man framhåller att metoden inte bara är skonsam mot skogen och låter grenar och barr bli kvar för att bidra till fortsatt växtlighet, men att det också är en arbetsmiljöfråga, då processen styrs från en operatörsstation där det är enkelt att skapa förutsättningar för en god ergonomi, eftersom själva drönarna är självstyrande.

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa