Mat & Klimat

Klimatförändringarna snabbare och allvarligare än tidigare prognoser enligt IPCC

Skogsbränder, likt de som härjar i Kanada, blir ett allt vanligare inslag i klimatkrisens tidevarv. Enligt IPCC är världen på väg mot enn uppvärmning om 3 grader Celsius, jämfört med förindustriella nivåer.(Foto: John Towner, Unsplash)

6 juli 2021

Klimatkrisen är redan här. Det är huvudbudskapet i det läckta utkastet till FN:s klimatpanels omfattande rapport som ska publiceras nästa år. Flera “tipping points” närmar sig, och många viktiga ekosystem kommer att kollapsa inom de närmsta decennierna. För att mildra krisen krävs en omställning på alla samhällsnivåer, och stora satsningar på återskapande av naturliga sänkor som till exempel mangroveskogar.

 

På väg mot 3 grader

Med temperaturer upp till 49,5 grader Celsius i Kanada, den varmaste temperatur som någonsin uppmätts i landet, följer också stort antal dödsfall. Minst 69 människor har avlidit av värmen enligt nyhetsbyrån AFP. 

AFP har också tagit del av ett utkast till den rapport FN:s rådgivande klimatpanel IPCC för närvarande arbetar med för publicering nästa år. Rapportens slutsatser är att klimatförändringarna kommer snabbare och är allvarligare än vad tidigare prognoser visat. Innan de barn som föds i år har hunnit fylla 30 kommer ekosystem kollapsa, städer översvämmas på grund av stigande havsnivåer, arter utrotas, sjukdomar spridas och områden drabbas av sådan hetta att det inte är möjligt att leva där. Rapporten i sin helhet ska emellertid inte publiceras förrän februari 2022, vilket är för sent för att påverka slutsatserna vid årets klimattoppmöte. 

Bland annat understryks i rapporten att med de nivåer koldioxid som vi fortsätter att släppa ut finns ingen möjlighet för hav och skogar att absorbera mer kol, vilket gör att halterna i atmosfären kommer att öka dramatiskt, i en ur mänskligt tidsperspektiv irreversibel process. Enligt rapporten kan livet på jorden som sådant återhämta sig, men inte mänskligheten. 

Rapporten pekar på att temperaturökningen hittills är 1,1 grader Celsius, och att med nuvarande trend kan vi som bäst hoppas på en ökning om 3 grader, vilket är den dubbla ökningen mot Parisavtalets målsättning på 1,5 grad, och en grad mer än vad som tidigare ansetts vara vad vi måste hålla oss under för att säkra vår framtid. 1,5-gradersökningen bedöms passeras redan 2026, en nivå då cirka 350 miljoner människor kommer få problem med torka.

Hungersnöd och fattigdom kommer drabba många tiotals miljoner människor kring 2050, då också kustnära städer med hundratals miljoner människor riskerar drabbas av översvämningar och kring 420 miljoner människor bo i områden med direkt dödliga värmeböljor. 

 

Måste ändra vår livsstil

Vid två graders temperaturökning bedöms havsytan stiga med 13 meter till följd av issmältning på Grönland och Västra Antarktis, och Amazonas regnskog omvandlas till savann. Rapporten innehåller få optimistiska inslag, men IPCC pekar ut några sätt att minska utsläppen och förbättra förutsättningarna att absorbera kol från atmosfären. Att återskapa mangroveskogar framhålls som ett sätt att dammsuga koldioxid ur luften. Att mangroveskogar lagrar mer koldioxid än någon annan skogstyp har sedan länge visats i forskning. Rapporten lyfter också att en övergång till växtbaserad kost kan minska matens utsläpp av koldioxidekvivalenter med 70 procent fram till år 2050. Men att byta bensinbilen mot en Tesla eller plantera träd för att “klimatkompensera” avfärdas från att vara potentiella dellösningar. Istället anges att vi måste ändra vår livsstil och våra konsumtionsvanor.

Rapporten är den hittills största forskningsgenomgången som IPCC har gjort. Och slutsatserna är inte längre att de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna är något som kommer i en framtid, utan att de redan är här. Klimatförändringarna har redan minskat skördarna med upp till tio procent och mellan år 2015 och 2019 behövde nästan 170 miljoner människor humanitär hjälp på grund av den livsmedelsbrist som klimatförändringarna orsakat. De områden som är drabbade av sjukdomar som malaria och denguefeber växer. Och utarmningen av den biologiska mångfalden ökar lavinartat, utrotningstakten är mer än 1 000 gånger så stor som jämfört med läget för 70 år sedan.

En annan FN-rapport visar att inte heller coronapandemin har givit oss det andrum vi behöver. Enligt Meteorologiska världsorganisationen, WMO, var 2020 ett av de tre varmaste åren hittills, tillsammans med 2016 och 2019, hela 1,2 grader högre än under den förindustriella perioden, och alltså varmare än den medeltemperaturhöjning som IPCC talar om. Året 2020 präglades också av skogsbränder, torka, översvämningar och smältande glaciärer, enligt WMO.

 

Att skydda och återskapa mangroveskogar är ett effektivt sätt att gynna klimat och biologisk mångfald

 

Utsläppen kan enkelt minskas med en tredjedel

I samband med att rapporten publicerades uttalade FN:s generalsekreterare António Guterres att världen står ”på randen till avgrunden”. För den som ändå håller hoppet om att minska koldioxidutsläppen vid liv finns en smula optimism i KTH-rapporten 40 procent mindre växthusgasutsläpp från konsumtion här och nu. 

Rapporten, som publicerades 2020 och är framtagen av Annika Carlsson Kanyama och Fredrik Dunér vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), lyfter att genomsnittssvenskens konsumtion orsakar utsläpp av koldioxidekvivalenter på cirka 7 ton/år, och att detta enkelt kan sänkas till drygt 4 ton – genom att semestra utan flyg eller bil, äta växtbaserat och reparera sina möbler. De tre förändringarna ger i sig en minskning av utsläppen från konsumtionen med cirka 37 procent, vilket är långt från tillräckligt, men ett första stort steg. 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…

Krönikor
Maria Sandblad

Konsten att blunda inför det onda

Kan det finnas ett samband med krigets fasor och vår kollektiva blindhet inför vad vi, trots att vi ser oss som goda människor, gör mot försvarslösa djur, vårt dagliga förträngande av den brutala sanningen bakom det som hamnar på våra tallrikar…