Nudging och medborgarinflytande kan hjälpa oss ta “andra chansen”

När restriktioner sattes in för att begränsa spridningen av corona blev en bieffekt minskad klimatpåverkan, bland annat när resor ställdes in och ersattes av hemester och distansmöten. Effekten var stor. Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser minskade med 7 procent under 2020, jämfört med 2019. 

Men beteendeförändringen var kortsiktig. I takt med att restriktionerna upphävdes ökade utsläppen igen. Kanske kan en minskad konsumtion till följd av den “andra chans” den snabba inflationen givit bli mer bestående. Att kombinera nudging och medborgarinflytande inom ramen för så kallade hållbarhetsvandringar är en metod för att uppnå livsstilsförändringar som förespråkas av Martin Westin, forskare vid SLU i miljökommunikation.

I politikens verktygslåda finns traditionellt olika sätt för att driva fram beteendeförändringar. Piska i form av miljöskatter på till exempel bensin, morot i form av subventioner på till exempelvis solceller, pekpinnar i form av lagstiftning, och predikan i form av informationskampanjer. Men vid sidan av dessa metoder har två mjukare sätt att åstadkomma förändring vuxit fram.

Nudging är experternas sätt att få allmänheten att göra rätt genom att forma miljön på sätt som bjuder in till bra beteenden.

– Nudging handlar om att ändra människors sociala och fysiska miljö, så att dom ofta omedvetet börjar göra hållbara val. Finns cykelställ ökar chansen att vi tar cykeln, exemplifierar Martin Westin.

Ökat medborgarinflytande

Motsatsen till att låta experter utforma samhället är att ta till vara allas gemensamma kunskap inom ramen för olika former av medborgarinflytande, till exempel genom att bjuda in till medborgardialoger i samband med utformning av detaljplaner.

– Deltagande handlar om att organisera utvecklingsprocesser som möjliggör för människor att påverka, säger Westin.

Tre B:n – bilen, biffen och bostaden – har fått symbolisera hur vi påverkar miljö och klimat genom mobilitet, kost och energi. 

– Inom dessa kategorier görs många val, och summan av dessa påverkar hållbarheten säger Westin.

Många sätter hoppet till att den tekniska utvecklingen ska rädda oss, göra det möjligt för oss att leva som vi är vana vid, samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Men Westin menar att det är otillräckligt.

– Det finns stort fokus på teknisk utveckling idag, men det behövs förändringar i vardagspraktiker. Det kan vi uppnå genom att skapa hållbara livsstilar genom nudging och medborgardeltagande, säger Westin.

Genom att kombinera de två metoderna menar han att det går att få människor att engagera sig och agera i omställningen, förstå sin egen påverkan och ta ansvar över den. Men han betonar att metoden fungerar bäst där det i grunden finns någon form av konsensus kring vad som är bra och dåligt, och inte passar i frågor där det finns stora motsättningar.

– Om vi exempelvis ska ha vindkraft eller kärnkraft är en fråga som måste hanteras inom demokratiska system, säger Westin.

Niclas Malmberg