11 januari 2023

Redan på sin första arbetsdag som återvald president visade Luiz Inácio Lula da Silva att det nu blir en helomvändning i Brasiliens naturvårdspolitik. Vid det installationstal presidenten höll den första januari yttrade presidenten bland annat: “Målet är noll avskogning i Amazonas och nollutsläpp av koldioxid i elproduktionen… vi kommer inte tolerera våld mot minoriteter, avskogning eller miljöförstöring.” 

Och Lula gick omedelbart från ord till handling med beslut om sex dekret som markerade en brytpunkt mot den förre presidenten Jari Bolsonaros avskogningspolitik. Bland annat i form av stopp för gruvprojektering på ursprungsbefolkningens mark, återupprättade planer för hur Amazonas och Cerrados ska skyddas och omtag för Amazon Fund, dvs den fond som ska möjliggöra för rikare länder att bidra med finansiering för att skydda Amazonas.

Beskedet gav omedelbart resultat, då Norges klimat- och miljöminister redan den andra januari gav utfästelse att Norge återigen kommer att bidra med resurser till fonden, vilket sedan också Tyskland tydliggjort att man kommer att göra. Både Norge och Tyskland drog under Bolsonaros regim in det stöd länderna tidigare givit, för att markera mot hur avskogningen Amazonas tilltagit på grund av den förda politiken. Under Bolsonaros första tre år vid makten ökade avskogningen med mer än 50 procent i jämförelse med de tre åren dessförinnan, enligt Greenpeace. Detta bland annat till följd av att de organ som ansvarat för att övervaka natur och miljö försvagats, med sämre förutsättningar både att spåra och agera mot illegal avverkning.

Gensvaret på den förändrade politiska inriktningen har mötts av lovord från miljörörelsen i Brasilien. Inte minst välkomnas att finansieringen av MapBiomas åter är säkerställd efter de senaste årens bakslag, och från Insituto Socioambiental (ISA) konstaterar man att med de återinförda planerna för stoppa avskogningen kan en återgång ske till den positiva utveckling som landet såg under åren 2004 till 2012.

Men det är inte enbart skogen som Lula nu verkar för att skydda, utan också ursprungsbefolkningen. Ett nytt departement för ursprungsbefolkningens skydd införs och i installationstalet yttrade presidenten bland annat: “Ursprungsbefolkningens områden måste skyddas från illegala verksamhet… de är inte hinder mot utveckling, utan våra flod- och skogsväktare.”

Även om Lula har visst utrymme att förändra inriktningen med de beslut om dekret som faller inom ramen för presidentens befogenheter, riskerar han att möta kompakt motstånd från den konservativa majoritet som finns i kongressen.

Niclas Malmberg