Mat och Klimat

I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC ligger fokus på klimatkrisens effekter på samhället och miljön. Torka och extremväder har redan gjort många odlingsmarker obrukbara, och matbrist väntas drabba hundratals miljoner fler i takt med att krisen förvärras.

En tiondel av marken obrukbar

”Många ekosystem är redan förlorade. Bristen på ledarskap är kriminell. De största förorenarna gör sig skyldiga till mordbrand i vårt enda hem”.

Det var ord och inga visor när FN:s generalsekreterare Antonio Guterres presenterade klimatpanelens senaste delrapport om effekter, anpassning och sårbarhet av ett förändrat klimat. Klimatkrisens effekter märks överallt och behovet av anpassning är mycket större än vad man tidigare förutspått, konstaterar de.

Redan idag är 3,5 miljarder människor är högst sårbara för klimatrelaterade händelser och ännu fler drabbas av vattenbrist minst en gång om året. En av tre utsätts för farligt höga temperaturer, och en halv miljard människor bor i riskzonen för översvämningar. Problem som kommer att intensifieras i takt med att koncentrationen av koldioxid i atmosfären fortsätter att öka.

Matproduktionen – själva förutsättningen för vår civilisation – kommer att slås ut i ett allt mer oförutsägbart och instabilt klimat, med värre torrperioder och kraftigare skyfall. Klimatpanelen konstaterar att även en uppvärmning på “endast” 1,6 grader till 2100, kommer leda till att nära en tiondel av dagens odlingsmark blir obrukbar. 

Med dagens beslutade åtgärder ser uppvärmningen ut att bli mycket högre än så. (Idag ligger den på ungefär 1,1 grad jämfört med förindustriella nivåer). Många tidigare rapporter har visat på minskande skördar i utsatta områden, så det är inget nytt i sig. Det IPCC har gjort är att sammanställa dessa fakta i en jättelik rapport som tittat på över 30 000 klimatrelaterade studier.

– Rapporten är en varningsklocka och en tydlig påminnelse om den allvarliga klimatkris vi befinner oss i. Hela samhällens existens riskeras. Vi talar om förödande konsekvenser för vår matproduktion, människors hälsa, livsbetingelser för djur och växter, vattenresurserna och människors möjlighet till överlevnad. Klimatutsläppen måste minskas drastiskt nu, vilket kräver omedelbar, konkret handling på alla nivåer, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.  

Se även: IPCC ger en dyster bild av klimatet – jordbruksregioner under hot

Se även: Ny studie: klimatkrisen ger sämre skördar

Krävs naturbaserade åtgärder

Förutom att minska utsläppen är det avgörande hur världens regeringar agerar för att anpassa samhällen till det förändrade klimatet. Rapporten visar hur intimt sammankopplade de olika samhälls- och ekosystemen är och förespråkar därför åtgärder som utgår från en helhetssyn och söker synergier. 

Särskilt fokus läggs på naturbaserade åtgärder, där vi måste stötta ekosystemens naturliga funktioner och den biologiska mångfalden för att stärka motståndskraften. Jordbruket måste utgå från mer långsiktigt hållbara metoder i samklang med naturen. Någonstans mellan 30 och 50 procent av jordens miljöer måste skyddas i framtiden. Idag är andelen skyddad natur 15 procent för landytor, 21 procent för sötvatten och runt 8 procent för haven.

– Rika länder måste nu visa ledarskap genom att mobilisera och leverera utlovade finansiella resurser och tekniskt stöd för klimatanpassning till utsatta länder. Dessa behöver också kompensation för de oundvikliga skador och förluster som många områden kommer drabbas av, säger Karin Lexén.

Mat&Klimat

Se även: LRF: Stor potential för växtbaserat

Se även: Stor skillnad på svenska baljväxter och importerade

Se även: Stöd utvecklingen av proteingrödor

 
Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo

Se även: Cashewkött och andra höstiga vegonyheter

Se även: Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

 

Fler artiklar av denna författare

Visited 28 times, 3 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa