FN:s klimatpanel: Den globala matproduktionen är hotad

Mat&Klimat

13 augusti 2021

Produktionen av världens viktigaste stapelgrödor som majs, vete och ris hotar att minska till följd av den eskalerande klimatkrisen, säger flera forskare till The Guardian. Extrema väderhändelser och förändrade regnmönster hotar att slå ut skördar av dessa globalt livsviktiga grödor.

Klimatet är åter på allas läppar efter FN:s klimatpanel släppte sin 4,000-sidors rapport om det samlade kunskapsläget i måndags. Budskapet var tydligt; klimatförändringen är här, den blir snabbt värre, och den är utan tvivel orsakad av mänsklig aktivitet.

Rapporten, som fokuserar på klimatförändringens fysiska effekter (temperatur, nederbörd, havsytehöjning med mera), är den första delen av två. Klimatpanelens andra delrapport väntas komma nästa år och ska då undersöka klimatkrisens effekter på viktiga delar av människans tillvaro på jorden, som exempelvis mat- eller dricksvattenförsörjning. Men redan nu kan man se stora förväntade konsekvenser för jordbruket på vår planet.

Enligt klimatpanelen kommer 1,5-gradersmålet vara överskridet 2040 i alla tänkbara scenarier, och vid 2 graders global uppvärmning kommer extremvädret oftare nå kritiska trösklar för jordbruk och hälsa. Redan nu är regnperioder och torrperioder allt mer intensiva och IPCC varnar för att flera av världens viktigaste jorbduksområden, framförallt i Sydamerika, är allvarligt hotade av det förändrade klimatet.

Beroende av 10 grödor

Över 80 procent av världens matkalorier kommer från endast 10 grödor som ris, majs och vete, säger Bonnie Waring vid Imperial College London, till The Guardian. Hon tillägger att grödor som soja teoretiskt kan klara sig bättre i ett varmare klimat, men att de allt mer intensiva torrperioderna kommer att leda till mindre skördar även där.

– Om vi misslyckas med att agera kommer ett stort antal människor få omfattande problem med livsmedelsförsörjningen. Ökad temperatur och fuktighet kommer skada grödor och boskapsdjur, medan översvämningar kan slå ut hela skördar. Det krävs ett enormt skifte i hur vi bedriver jordbruk, som innefattar förändringar av grödor och boskap, sade Ilan Kelman, professor inom katastrofer och hälsa vid University College London.

Ett annat problem gäller mer specifikt för ris som utgör huvuddelen av kaloriintaget för över en miljard människor. Tillströmningen av det glaciala smältvatten som gör risodlingen möjlig i stora delen av södra Asien, kommer minska eller helt upphöra i en varmare värld.

Ytterligare ett hot gäller de som dag ut och dag in sliter för att producera maten som vi äter. När extrema värmetemperaturer kombineras med hög luftfuktighet ger det en livsfarlig vädercocktail som är mycket farlig för människor att vistas och arbeta i. Människokroppen klarar inte av att göra sig av med svett för att på så sätt kyla ned kroppen.

Risodlingen i södra Asien är beroende av smältvatten från Himalaya. När glaciärerna smälter, hotas därmed hela livsmedelsförsörjningen i regionen

Krävs ett mer uthålligt livsmedelssystem

Forskarna är överens om att det krävs ett nytt sätt att tänka kring jordbruk och matproduktion. Ett skifte mot regenerativa metoder och mindre djurhållning skulle både stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringarna och minska dess bidrag till dem.

– En snabb övergång till agroekologisk odling skulle ge oss ett mer hälsosamt och hållbart sätt livsmedelssystem, och kräver ett skifte mot “mindre men bättre kött” med fokus på frukt, grönt och baljväxter, säger Rob Percival på UK Soil Association.

I Sverige har vi sett på nära hand vad en extremsommarvärme kan göra med vår omgivning och vårt livsmedelssystem. Spannmålsskörden 2018 blev den lägsta på över 50 år, och var hela 45 procent mindre än fjolårets. Bidrag i miljardklassen delades ut till jordbrukare för att kompensera deras inkomstbortfall.

Enligt IPCC kan så kallade hundraårtstorkor – torrperioder som inträffar en gång vart hundrade år – komma att ske vartannat år vid en uppvärmning på 4 grader Celsius.

Mat&Klimat